Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Skadestånd trots avbruten upphandling

I en purfärsk dom utökar Högsta Domstolen möjligheterna för en leverantör att få skadestånd, trots att den upphandlande myndigheten avbröt upphandlingen innan kontrakt hade tecknats.

| 2016-05-19

Vid prövningen av skadeståndskrav som grundas på ett felaktigt tilldelningsbeslut uppkommer frågan om felet kan anses ha orsakat skada, även om upphandlingen avbryts efter tilldelningsbeslutet och något kontrakt alltså inte tecknas.

I det så kallade Fideliamålet (NJA 2013 s. 762) slår Högsta Domstolen fast att felaktiga   tilldelningsbeslut inte kunde ge skadestånd för utebliven vinst, eftersom besluten inte hade följts av tecknande av kontrakt. I Fideliamålet hade upphandlingen avbrutits och de felaktiga tilldelningsbesluten hade inte medfört någon skada för leverantören.

I det nu aktuella målet nyanserar Högsta Domstolen tidigare uttalanden. Om beslutet att avbryta upphandlingen är en direkt följd av myndighetens överträdelse av LOU så medför  avbrytandet inte att leverantörens möjligheter till skadestånd går förlorad.

Avgörandet innebär att upphandlande myndigheter inte längre kan vara säkra på att slippa betala skadestånd genom att avbryta upphandlingen.

Det finns en viktig skillnad mellan den nya domen och och den tidigare domen i Fideliamålet. Om myndigheten i det nya fallet hade gjort rätt i sitt tilldelningsbeslut hade den inte haft något behov av att avbryta upphandlingen (då hade anbudens giltighetstid inte löpt ut). Om däremot den upphandlande myndigheten i Fideliamålet hade agerat korrekt vid sina tilldelningsbeslut hade det ändå funnits samma ”behov” att avbryta upphandlingen, nämligen att myndigheten inte hade kunnat ta tillvara konkurrensen då det bara fanns ett anbud kvar i de båda upphandlingarna.

Detta är en avgörande skillnad.

Vi ställer oss dock frågan om leverantörer på en marknad med få aktörer, en oligopol- eller duopolmarknad, ska riskera att helt gå miste om rättsmedlet skadestånd eftersom en myndighet i denna situation alltid har rätt att avbryta upphandlingen. Det kan inte vara syftet bakom rättsmedelsdirektiven.

 

Fakta i målet

Statens Fastighetsverk (SFV) inbjöd den 20 april 2012 företag att lämna anbud i en upphandling av en generalentreprenad. Endast två anbudsgivare lämnade anbud: NBB och Venair. Den 15 maj 2012 beslutade SFV att tilldela Venair  entreprenaden. SFV  hade förkastat NBB:s anbud med motiveringen att det inte var fullständigt. NBB hade inte lämnat referensprojekt för underentreprenörer.

NBB ansökte i förvaltningsrätten om överprövning av tilldelningsbeslutet. Den 10 juli 2012, den näst sista dagen av anbudens giltighet, meddelade förvaltningsrätten att NBB hade uppfyllt kraven på redovisning av kompetens i förfrågningsunderlaget. Förvaltningsrätten förordnade att upphandlingen skulle rättas på så sätt att NBB:s anbud skulle tas med i utvärderingen.

Förvaltningsrättens dom föranledde först ingen reaktion hos Statens Fastighetsverk. Den 17 augusti 2012 beslöt SFV emellertid att upphandlingen skulle avbrytas. NBB begärde inte överprövning av beslutet.

Året därpå  genomförde SFV en ny offentlig upphandling av projektet. NBB lämnade inget anbud. Statens Fastighetsverk tecknade avtal med Venair.

NBB väckte därefter skadeståndstalan mot Statens Fastighetsverk.

Målet i Högsta Domstolen

NBB anförde i Högsta Domstolen att SFV bröt mot lagen om offentlig upphandling när SFV förkastade anbudet från NBB. När SFV senare beslutade att avbryta upphandlingen så var det på grund av den tid som hade förflutit i och med överprövningen. Det fanns ett direkt samband mellan det felaktiga tilldelningsbeslutet och avbrytandebeslutet. Det saknades sakligt godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen. NBB hade gått miste om kontraktet på grund av brotten mot LOU och hade därmed rätt till ersättning för utebliven vinst.

Statens Fastighetsverk menade  att NBB inte drabbats av skada eftersom upphandlingen inte ledde till att kontrakt tecknades. SFV:s skäl för att avbryta upphandlingen var sakligt godtagbara, eftersom giltiga anbud saknades och projektet hade försenats i förhållande till den ursprungliga tidplansen. Ett eventuellt skadestånd skulle vidare sättas ned till noll då NBB inte har begränsat sin skada. NBB överklagade inte beslutet att avbryta upphandlingen, sökte inte andra uppdrag under aktuell period och inkom inte heller med anbud i den nya upphandlingen 2013.

Högsta Domstolens bedömning

Högsta Domstolen instämde i förvaltningsrättens bedömning att det var fel av Statens Fastighetsverk att förkasta NBB:s anbud. SFV hade inte följt LOU.

Högsta Domstolen konstaterar att det står klart att om Statens Fastighetsverk inte felaktigt hade förkastat NBB:s anbud, skulle utvärderingen anbuden ha visat att NBB hade erbjudit det lägsta priset. NBB skulle ha tilldelats kontraktet och avtal skulle ha tecknats med bolaget.

De skäl som SFV anfört, att anbuden giltighetstid löpt ut samt att tidplanen för projektet inte längre kunde hållas, var en direkt följd av den försening som uppstod i samband med överprövningen av tilldelningsbeslutet. Enligt Högsta Domstolen var det felaktiga beslutet att förkasta NBB:s anbud orsaken till behovet av att avbryta upphandlingen. Högsta Domstolen ansåg även att en begäran om förlängning av anbudens giltighet kunde vara en möjlighet för den upphandlande myndigheten att följa förvaltningsdomstolens förordnande om rättelse. Därmed skulle myndigheten ha kunnat undanröja risken för att anbudsgivare förorsakas skada av det felaktiga beslutet.

Frågan om beslutet att avbryta upphandlingen var ytterligare en överträdelse av LOU saknade betydelse och behövde därför inte prövas.

NBB, som gjort sannolikt att det felaktiga tilldelningsbeslutet ledde till att bolaget gick miste om avtalet, hade rätt till ersättning för utebliven vinst.

Instans: Högsta Domstolen

Dom: 2016-05-18, mål nr: T 6224

Analysen är skriven av Anna Ulfsdotter Forssell och Martin Bogg, advokat respektive biträdande jurist vid Advokatfirman Delphi.

Läs mer: JuridikPraxisSkadestånd

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Skadestånd trots avbruten upphandling”

  1. Intressant dom skriver:
    2016-05-26 kl. 16:57

    En mycket intressant dom, på många sätt.

    Det ser ut att bli mycket viktigt för upphandlande myndigheter att inte inleda upphandlingar där tidsutdräkten pga överprövning riskerar att omöjliggöra upphandlingens fullföljd.

    En skänk från ovan för den upphandlande myndigheten att HFD i mål 2691-15 (på oklar grund?) beslutade att upphandlingen inte skulle rättas, utan göras om.

    Svara

Lämna ett svar till Intressant dom Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

Örebro logotyp

Seniora upphandlare till Örebro kommuns upphandlingsenhet

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…

Senaste inläggen

  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026