Nu klargörs begreppet leverantör

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat ett av sina förhållandevis få prövningstillstånd i mål om offentlig upphandling. Förhoppningsvis kommer domen att kasta ljus över definitionen av leverantörsbegreppet.

Net at Once klagade, utan framgång i varken förvaltningsrätt eller kammarrätt, på Statens inköpscentrals upphandling av IT-drift. Invändningen var att ramavtalet var för långt, sju år, vilket strider mot fyraårsbegränsningen.

Den långa avtalstiden ansågs hämma konkurrensen på marknaden. Bolaget menar att man i praktiken utestängs från denna marknad under lång tid då inget anbud kan lämnas i kommande upphandlingar.

Fast Net at Once fick inget gehör för sitt klagomål. I och med att bolaget inte lämnat in något anbud i den aktuella upphandlingen, eller haft för avsikt att göra det, bedömdes talerätt enligt 16 kap. 4 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling saknas.

Klagande företag uppgav sig ha lidit, eller kommer att kunna lida, skada eftersom man planerat att lämna in anbud i Statens inköpscentrals kommande upphandling. Enligt kammarrättens är det argumentet inte tillräckligt.

Det slås fast att Net at Once inte haft intresse av att få kontrakt i den aktuella upphandlingen och därför saknar talerätt. Begreppet leverantör förutsätter enligt domstolen att det är fråga om någon som i vart fall haft för avsikt att lämna in ett anbud.

Det behövs vägledning kring leverantörsbegreppet. I en kammarrättsdom från i fjol, där Samsung klagade på en upphandling av elevdatorer och surfplattor, gjordes en betydligt vidare bedömning av leverantörsbegreppet.