För snart två år sedan fick jag frågan här på Inköpsrådet om vad man som entreprenadupphandlare bör tänka på med anledning av coronaviruset som precis hade fått fäste i Sverige. I min artikel Så coronaanpassar du entreprenaden berörde jag både förlängda kontraktstider och befarade materialbrister.
Påverkan i branschen hittills
De befarade materialbristerna besannades. Trävirke, cellplast och OSB-skivor blev dyrare och svårare att få tag i, likaså olika former av installationsvaror.
Därtill fick Cementa problem med tillståndet vilket skapat oro för betongleveranser, reduktionsplikten för bränsle påverkade kostnader för entreprenadmaskiner och transporter, ökade elpriser fördyrade för industrin och ett skepp som kom lastat i Suezkanalen lade sig på tvären i sju dygn.
Entreprenadbranschen har trots detta överlevt pandemin, även om det varit tufft. När restriktionerna äntligen lyftes i februari och branschen precis börjat återhämta sig påverkades den globala handeln på nytt när Ukraina invaderades av Ryssland.
Sanktionerna mot landet har lett till att importen av råolja, bitumen (asfalt), och stål från Ryssland har minskat kraftigt. Dessutom har leveransen av byggvaror från Ukraina såsom trä till parkettgolv av förklarliga skäl minskat.
Prisändringsvillkoret i AB/ABT
Efter coronaartikelns publicering kunde det konstateras att även en av AB/ABT:s största doldisar skulle få en central roll i den alltmer gungande världsekonomin. Jag syftar här på prisändringsvillkoret i 3 § i 6 kap. i AB 04 och ABT 06.
Om prisändringsvillkoret
Prisändringsvillkoret innebär lite förenklat att om myndighetsåtgärd, krig eller krisförhållande orsakar kostnadsändring eller om material/vara drabbas av onormal prisförändring så har part rätt att ändra avtalat pris. En förutsättning är att kostnadsändringen varit oförutsägbar och väsentlig påverkat hela kostnaden för entreprenaden.
Villkoret har sitt ursprung i ”Reservation 2/71” (fastprisreservationen) vilket var en senare version av de standardreservationer som Byggentreprenörsföreningen, SBEF, tog fram i samband med Koreakriget 1951.
SBEF hade redan 1938 uppmanat medlemmar att reservera sig mot prisstegringar som internationella förhållanden befarades leda till. Samtidigt uppmanade SBEF medlemmarna att i anbuden ha med riskpåslag med viss procent av beräknad entreprenadkostnad.
Tolkningsproblem
Problemet med prisändringsvillkoret är dels att det består av flera rekvisit som är öppna för tolkning, dels att vägledning för sådan tolkning saknas då villkoret inte behövts tillämpas förrän efter pandemins intåg.
Branschföreningarna Byggföretagen och Byggherrarna har förvisso tagit fram pm om hur de resonerar kring villkoret (se här, här och här) men någon samsyn synes tyvärr inte råda.
Det är tänkbart att det framöver meddelas flertalet domar som berör prisändringsvillkoret och förhoppningsvis kommer branschpraxis kring villkorets tolkning att utkristalliseras. Just nu synes de flesta byggherrar dessvärre avvakta (i väntan på varandra?) med att lämna slutligt besked om begärda kostnadsregleringar som framförts under pandemin.
Historisk jämförelse och vägledning
Sedan 1969 gällde i Sverige en förordning om att statliga bygg- och anläggningsentreprenader skulle upphandlas till fast pris utan indexreglering (fastpriscirkuläret). Förordningen tillät dock villkor om att fast pris fick ändras på grund av onormala prisändringar.
Som reaktion på förordningen lämnades året efter en motion om att förordningen skulle upphävas. Man pekade på att 1973 års oljekris orsakat prisstegringar på 20 — 60 procent inom vvs-branschen och att förhållanden lett till osäkerhet för entreprenörer som skulle lämna fast pris. Motionen nådde ingen framgång och reservation 2/71 fortsatte alltjämt åberopas av entreprenörer.
I ett hovrättsavgörande från 1978 prövades rekvisiten i fastprisreservationen. Domstolen kom fram till att en kostnadsförändring på 4,8 procent av entreprenadkostnaden utöver förutsebar prisändring vara väsentlig. Som ersättningen för själva prisökningen på materialet gav domstolen entreprenören rätt till den del som översteg den av SBEF rekommenderade riskprocenten.
Kriserna är inte över – tvärtom!
Rysslands invasion har lett till att leverantörer nu flaggar för nya brister, förseningar och framför allt kostnadsökningar. De anbud som entreprenörer får in från underentreprenörer och leverantörer är inte giltiga mer än några dagar (till och med dagspris tillämpas i vissa fall).
Även om prisändringsvillkoret brukar lämnas oförändrat i de flesta upphandlingar så innebär det fortfarande en stor grad av osäkerhet för anbudsgivarna. För att kunna ta höjd för ökade kostnader under den planerade kontraktstiden behöver man göra ordentliga riskpåslag vilka antingen kommer visa sig vara för klena eller så riskerar man att prisa ut sig ur upphandlingen.
Därtill vållar föreskrifter om långa giltighetstider för anbuden ovisshet eftersom anbudsgivarnas själva omöjligen kan förmå underentreprenörer och leverantörer att ha anbud motsvarande giltighetstid.
Anpassning av upphandlingsdokumenten
De råd som nämns i min tidigare coronaartikel är fortfarande relevanta (förutom smittorisken) och bör därför tillämpas även framöver.
Därutöver bör man som upphandlande enhet konkretisera prisändringsvillkoret så att anbudsgivarna får bättre förutsebarhet och kalkylförutsättningar vilket kommer att leda till mer konkurrenskraftiga och realistiska anbud samt mindre risk för infekterade diskussioner om priset under projektets gång.
Ett förslag är därför att under AFC/D.61 Ersättning i AF-delen införa följande särreglering:
”Med tillägg till 6 kap. § 3 i [AB 04/ ABT 06] gäller följande:
Med ”onormal prisförändring” avses prisändring på vara eller tjänst i entreprenaden över [X] % som inträffat efter sista anbudsdag och som orsakats av invasionen av Ryssland (inkl. sanktioner mot landet), det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa eller annat liknande förhållande.
Med ”oförutsebar” kostnadsförändring avses faktisk inträffad prisförändring av viss vara/tjänst som rimligen inte kunnat förutsetts och beaktats av entreprenören innan sista anbudsdag.
Med ”väsentligt påverkar hela kostnaden för entreprenaden” avses onormala kostnadsändringar som sammantaget överstiger [Y] % av kontraktssumman.
Om ovanstående villkor är uppfyllda ska avtalat pris ändras på så sätt att entreprenören får full täckning för den del av kostnadsändringen som överstiger [Z] % av kontraktssumman.”
Jag överlåter till de upphandlande enheterna själva att ange lämpliga nivåer men notera att ju högre värden som anges, desto dyrare och svårare att jämföra kommer anbuden att vara (använd gärna ovan länkade pm som underlag).
Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu
Aktuell frågeställning. En invändning mot din skrivning kan vara att prissättningen av material är så komplex att den aldrig bara kan sägas bero på en konflikt.
Tex kan det väl tänkas att sågade trävaror får en påverkan av minskad import från Ryssland men att ökade priser med säkerhet kan sägas bero på det och inte ökad efterfrågan på världsmarknaden pga att Kina köper mer är nog svårt (fiktivt exempel). Dvs orsakssambanden är nästan omöjliga att föra i bevis.
Enklast borde vara att i materialtunga entreprenader bara indexreglera stål, bitumen osv rakt av för att så hantera risken alternativt att definiera den ”onormala prisförändringen” som du gör ovan men att den gäller obeaktat orsaken till prisförändringen.
Hej Jesper,
I och med att det är ett tillägg till 6:3 gäller fortfarande stycket om onormal prisförändring. Detta villkor förutsätter (som du är inne på) inte att man behöver visa vad prisändringen beror på, utan endast att kostnadsändringen är ”onormal” vilket kan vara nog så utmanande.
Syftet med andra stycket i det föreslagna tillägget är att minska entreprenörens bevisbörda för just rekvisitet ”onormal”. Så länge entreprenören kan visa att kostnadsändring över viss procent kan anses ha direkt eller indirekt koppling till Rysslands invasion så ska rekvisitet enligt tillägget anses vara uppfyllt – även om det kan finnas samverkande orsaker till kostnadsökningen. På så vis undviks i viss mån diskussioner om kostnadsökningen ska anses som onormal eller inte.
I annat fall är 6:3 alltjämt tillämplig i dess helhet.
Bra förslag att fundera utifrån, den skulle kunna vara en tydlig ändringsklausul enligt LOU kap 17 § 10. Det är inte så enkelt att läsa – leva efter §§ i kap 17 som avser ändring av kontrakt och ramavtal. I AB/ABT kap 6 § 3 utgår man ifrån ändring som inte kunnat förutsetts och beaktats av entreprenören, i § 12 kap 17 i LOU utgår man ifrån att upphandlande myndighet varken förutsåg eller borde ha förutsett ändringen. En ”oförutsebar omständighet” enligt § 12 ska annonseras (ändring av kontrakt inte ny upphandling) däremot behöver inte en ändring utifrån en tydlig ändringsklausul annonseras…