Beslutet från förra sommaren i kommunens samhällsbyggnadsnämnd om krav för minskad klimatpåverkan i entreprenadupphandlingar innebär en gradvis skärpning av kraven och att de blir gemensamma för kommunens förvaltningar samt dotterbolag.
Större bolag som Tekniska verken (fjärrvärme, vatten/avlopp, avfall/återvinning med mera) samt allmännyttiga Stångåstaden och Lejonfastigheter omfattas exempelvis av kraven.
Stångåstadens upphandlare Anna Andersson har tillsammans med hållbarhetsamordnare och kvalitets- och hållbarhetschef deltagit från företaget i arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna och dessa lyfts nu också fram som en förebild av Sveriges allmännytta i branschorganisationens nya vägledning om upphandling av fossilfria transporter.
-För Stångåstaden blir den stora förändringen att vi även kommer att ställa klimatkraven på fordon och drivmedel vid byggentreprenader – exempelvis vid nybyggnation. Vi har annars länge ställt klimatkrav på våra leverantörer av fastighetsnära tjänster, säger Anna Andersson.
-Vi hoppas att kraven ska göra det enklare för de bolag som lämnar anbud till alla kommunala bolag i Linköping. Nu ställer flera kommunala bolag liknande krav.
Linköpings kommuns modell bygger på att kraven i entreprenader för tunga fordon och arbetsmaskiner trappas upp vid tre tillfällen för att nå ett övergripande mål om koldioxidneutralitet om drygt tre år:
* Minst 50 procent fossilfritt drivmedel 1 januari 2022.
* Minst 75 procent 1 januari 2023.
* 100 procent 1 januari 2025.
Riktlinjerna definierar fossilfritt bränsle som biodrivmedel som uppfyller lagkrav eller el.
Inriktningen är att alla fossilfria drivmedel som omfattas av riktlinjerna behövs och kompletterar varandra men att det i vissa fall kan finnas skäl att specificera vilken typ av bränsle som ska användas.
”Linköpings kommun gör bedömningen att biogas är det bränsle som har högst miljöprestanda. I de upphandlingar där det finns möjlighet att ställa krav på biogas ska därför detta övervägas. Om det är lämpligt att ställa sådana krav avgörs i samband med de behovs- och marknadsanalyser som görs inför upphandlingar.”, skriver Linköpings kommun i dokumentet.
Stångåstaden – som äger omkring 18 500 lägenheter – har länge ställt miljökrav på fordon och drivmedel vid upphandling av fastighetsnära tjänster.
-Våga ställa krav och våga prova, är lite av en uppmaning från oss utifrån våra erfarenheter. Om man testar skarpare klimatkrav i något avtal så ger det i alla fall kunskap att gå vidare om man följer upp det ordentligt. Vi har i alla fall inte upplevt att kraven resulterat i färre anbud, säger Anna Andersson.
Företaget ser även arbetssättet med avtalsuppföljning som en möjlighet att fånga upp signaler från marknaden.
-Ungefär ett år efter avtalsstart genomför Stångåstaden avtalsrevision där vi besöker leverantörer med avtalsansvarig, ansvarig upphandlare och våra interna miljörevisorer, berättar Anna Andersson.
-Förutom kontrolldelen brukar det också bli väldigt bra diskussioner som är viktiga för att bygga upp kunskap inom både vår organisation och leverantörsmarknaden. Det är sällan som jag upplever motsättningar för även företagen jobbar med att stärka sitt hållbarhetsarbete, inte minst på fordonssidan där man vill gå över till ny teknik som är bättre för miljön.
Som alltid i miljöfrågan så är lösningarna så enkla trots att frågan om klimatet är så stor. Kommunens miljömål är att ”inte tillföra något nettotillskott av koldioxid till atmosfären”, ett mål som inte är möjligt, något kommunen också skriver i policyn. Detta ska däremot ”kompenseras genom att producera förnybar och resurseffektiv el”. Hur detta ska ske i praktiken lämnas som en övning åt Linköping kommun. Att ytterligare bygga vindkraft med 1000 ton betong i fundamentet som sedan enbart producerar el när det blåser och vi har elöverskott, hjälper inte klimatet.
Biodrivmedel eller el är inte heller koldioxneutralt, framförallt inte i elområde 3.
Jag saknar också analysen på vilken miljöpåverkan kraven får på en lokal entreprenör, som teoretiskt har nära till byggarbetsplatsen och kör minimala sträckor med sin redan producerade och köpta fossilbil. Jämfört med att 2022 kräva att 50 procent av fordonen ska bytas ut.
Den största miljöpåverkan i alla branscher är produktion och frakt, så gäller också i fordon- och maskinkedjan. Vilken miljöpåverkan får Linköpings krav på att tvinga entreprenören att köpa nya fordon som ska byggas och produceras i Sydeuropa eller Asien med kolkraft som energikälla och sedan fraktas till Sverige i en fossildriven transport? Dessutom de fordon entreprenören redan har som måste bytas ut går inte till skrot (vilket också hade varit förkastligt, då det gäller att ta vara på alla jordens redan existerande resurser, det är alltså SÄMRE för klimatet att skrota en fungerande fossilbil i förtid och konsumera mer genom att köpa nytt), utan säljs troligen vidare i Sverige eller Östeuropa och fortsätter köra 20.000 mil eller timmar till någon annanstans på planeten.
Biogas anser kommunen ha högst miljöprestanda. Ett väldigt märkligt ställningstagande 2021 när vi vet att biogas inte hjälper speciellt mycket att minska miljöproblemen. En stor nackdel med biogas är att det inte finns någon möjlighet att producera hur mycket som helst eftersom resurserna för att skapa biogas inte räcker till. Det är också otroligt ineffektivt att omvandla biogas till energigas som har tillräcklig kvalitet. Men Linköping kanske tänker att om vi ökar konsumtionen och äter mer kött så får vi mer hushållsavfall och döda djur som kan skapa biogas som räcker till alla?
Känns som dessa krav i praktiken gör 0 nytta för miljön, skapar tvärtom, ökade behov av våra ändliga resurser. Frågan är hur det står sig ur LOU perspektivet om proportionerliga krav?