Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Molnstopp ger Stockholm dyrare it 

Stockholms stad säger nej till M365 och andra amerikanska molntjänster eftersom personuppgifter inte skyddas. Grundproblematiken leder i förlängningen till sämre konkurrens och högre priser, enligt Anna Lipkin, inköpschef för it. ”Marknaden är oerhört trög. Mitt hopp står till nya lösningar från europeiska leverantörer”, säger hon.

| 2022-03-18
Anna Lipkin, inköpschef för it på Stockholms stad.

I december 2021 beslutade Stockholms stad, efter en utredning, att inte gå vidare in i Microsofts molnbaserade lösning M365, som bland annat innehåller Teams.

Motiveringen är att amerikanska molntjänstleverantörer inte kan ge tillräckliga garantier mot att personuppgifter kan begäras ut av amerikanska myndigheter. Skyddet av personuppgifter är en av hörnpelarna i dataskyddsförordningen, GDPR.

I stället för molntjänster använder Stockholms stad så kallade on prem-lösningar där informationen lagras på stadens egna servrar. Problemet är att det inte finns någon on prem-lösning motsvarande M365.

– Det smärtar i organisationen att inte kunna jobba med de nya professionella verktygen, inte minst under pandemin. Samtidigt är jag stolt över att vår ledning haft modet att sätta ned foten, säger Anna Lipkin, inköpschef för it på Stockholms stad.

För videosamtal använder Stockholms stad Skype, en tjänst som inte längre utvecklas. Och marknaden är överlag otroligt trög, enligt Anna Lipkin. 

– När vi pratar med amerikanska molnleverantörer har de ingen förståelse. De hänvisar gärna till olika standardavtalsklausler men dessa ”trumfas” av den amerikanska lagen. De små försök vi sett för att lösa dilemmat har hittills varit verkningslösa, vilket är mycket oroande.

Förutom sämre lösningar har molnstoppet inneburit högre priser vid upphandling av exempelvis verksamhetssystem. 

– Vi ser fördubblade priser på vissa områden när tjänster som hade kunnat levererats som molntjänst måste byggas om för att leva upp till lagstiftningen. På samma sätt ser vi mycket färre anbud i de upphandlingar där vi ställer de krav vi måste gällande tredjelandsöverföringar, säger Anna Lipkin.

Många andra kommuner och myndigheter har valt att behålla M365, med hänvisning till att det skulle bli för svårt och dyrt att byta kommunikationslösning.

– Det behövs nationell styrning, regeringen behöver tydliggöra förutsättningarna. Det är orimligt att varje upphandlande myndighet ska hitta sina egna lösningar. Stockholms stad ingår i den statliga samverkan Esam där ett antal statliga myndigheter på eget initiativ gått samman och bland annat tydliggör våra behov och bidrar till att marknaden för dessa typer av tjänster utvecklas.

Det bästa för Stockholms stad vore om leverantörer från länder vars lagstiftning uppfyller GDPR erbjuder molntjänster, enligt Anna Lipkin.

– Det är mitt största hopp. Jag skulle verkligen vilja se att de amerikanska ”monopoltjänsterna” fick konkurrens. 

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling GDPRMolntjänsterStockholms stad

Olof Axelsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud