Jag gissar att flera av er har i era organisationer på något sätt mål om att skapa en giftfri miljö och det är inget lätt område att ställa krav inom om du inte har en bra kemikaliekunskap. För hur många kan räcka upp handen och säga vad ftalater eller bisfenol är för något?
Ja, lite mer än att säga att det har nått med kemikalier att göra. Inte jag i alla fall. Jag vet inte var de finns eller vilka regelverk som gäller och så vidare. Men vi kan nog alla förstå att dessa ämnen behöver minska för att skapa en giftfri miljö.
Varför vi behöver skapa en giftfri miljö kanske jag inte heller behöver gå in på i detalj på. Men kortfattat… ju mer farliga ämnen och kemikalier vi använder i vårt samhälle, desto mer skadar vi den biologiska mångfalden och försvårar en omställning till ett cirkulärt användande av varor och produkter. Varför då?
Om vi tar kläder och textilier som ett exempel. Textilindustrin är full av kemikalier i både framtagandet av material och i färgningen. Sen behövs det ju vissa kemikalier för att skapa vattenavvisande och smutsavvisande funktioner på våra plagg.
Men alla dessa kemikalier försvinner långsiktigt i tvätten och allt kan inte samlas upp av våra reningsverk utan går rakt ut i våra sjöar som vi badar i och fiskar ur. Sen kan ni nog alla gissa var dessa kemikalier hamnar till slut.
Nu kan jag mycket väl ha skrämt upp vissa av er, men jag hoppas att det blir ett litet uppvaknande om vad vi behöver göra med våra gemensamma skattepengar för att minimera skadan på människor och natur.
Så vad gör vi då i offentlig sektor för att ställa bra och målinriktade krav för att bidra till en giftfri miljö, men också se till att vi faktisk köper det som är bättre för miljön med de resurser vi har? Upphandlingsmyndigheten har bra krav i sin Kriterietjänst, men det täcker inte allt och kan kanske upplevas som svårt att följa upp ibland.
”Målet är att 50 procent av inköpta produkter och varor ska vara miljömärkta 2025”
Ett mätetal vi har i Huddinge kommun är att mäta mängden miljömärkta produkter och varor vi köper in. Målet är att 50 procent av inköpta produkter och varor ska vara miljömärkta 2025. Men ett mål nås inte av sig självt utan vi behöver arbeta för att nå det.
Så jag tänkte lite kort beskriva hur jag resonerar kring att sätta upp en strategi för att öka förutsättningarna till att nå målet.
Det går att lösa på olika sätt och man behöver inte jobba med allt för att lyckas, men arbetar med alla eller flera sätt kommer man att öka möjligheten att nå målet.
Sätt 1 – Krav på att leverantören ska märka upp alla sina miljömärkta varor i e-handelssystemet. Detta förutsätter ju dock att man använder ett e-handelssystem. Men separat statistik bör man kunna få av varje enskild leverantör ändå. Det kommer bara kräva mer manuell handpåläggning för att sammanställa det på helheten.
Sätt 2 – Arbete med era leverantörer för att de ska öka andelen miljömärkta produkter som de erbjuder under avtalstiden, genom att succesivt byta ut icke miljömärkta produkter till likvärdiga och miljömärkta produkter.
Sätt 3 – Ställ krav i upphandlingen att varorna ska vara miljömärkta. Här kommer det att krävas att miljömärkningsorganisationen uppfyller de krav som LOU föreskriver i 9 kap. 13§.
Sätt 4 – För en dialog om varför beställarna väljer icke miljömärkta varor och jobba för att öka kunskapen och förståelsen för att köpa miljömärkt i stället där det är rimligt.
Så om jag ska fördjupa mig lite på varje sätt att jobba med miljömärkningar, så kommer här ett en kort sammanfattning av hur jag har resonerar.
För att ställa krav på att leverantören märker upp sina produkter i e-handelssystemet är det bra att se över vilka olika beställningsvägar ni accepterar, för det kommer krävas lite olika förhållningssätt.
Men jag utgår från att ni som använder e-handel utgår från SFTI-standarden som har vissa så kallade Z-koder och Q-koder. Dessa koder markerar vilken miljömärkning eller annan märkning/innehåll varan har.
”… alla koder kanske inte klassas som en miljömärkning utan kan markera om varan är nyckelhålsmärkt”
Det är bra att känna till att alla koder kanske inte klassas som en miljömärkning utan kan markera om varan är nyckelhålsmärkt med mera. Så det är bra om ni går igenom vilka koder ni väljer att klassa som en miljömärkning.
Både vid så kallad egen katalog eller en integrerad katalog (Pricat) behöver leverantören markera i rätt kolumn vilken kod som gäller för respektive produkt. Ni får då ut statistik via systemet om andelen miljömärkta varor.
Gällande användande av leverantörens webbshop (Punchout) kan det kanske vara svårare då vi inte direkt styr strukturen i systemet. Men här ska leverantören kunna skicka statistik. Antingen om vilka produkter som har miljömärkning så att vi kan matcha det när orden kommer tillbaka till vårt system eller genom en periodvis inköpsstatistik.
Gällande det andra sättet att genom dialog med leverantören byta ut icke miljömärkta produkter till likvärdiga miljömärkta produkter, kommer det att krävas lite mera arbete och aktsamhet så att man inte överskrider vad som är tillåtet i avtalet.
Men det är ju inget som förbjuder oss köpare att prata och vidareutveckla avtalet under avtalstiden inom rimliga och tillåtna gränser. Men man behöver ha i åtanke att det kommer att krävas en del insatser från båda parter.
Det tredje alternativet är ju att ställa kravet från början att en viss vara ska vara miljömärkt. Upphandlingsmyndigheten förklarar på sin webb vilka regler som gäller för att vi som offentliga köpare får ställa krav på miljömärkta produkter. Följande framgår av 9 kap. 13 § LOU:
- kraven för märkningen endast rör kriterier som har anknytning till det som ska anskaffas,
- kraven för märkningen är lämpliga för att definiera egenskaperna hos den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas,
- kraven för märkningen grundas på objektivt kontrollerbara och icke-diskriminerande kriterier,
- märkningen har antagits genom ett öppet och transparent förfarande i vilket samtliga berörda kan delta,
- märkningen är tillgänglig för alla berörda, och
- kraven för märkningen fastställs av ett organ som den som ansöker om märkningen inte har ett avgörande inflytande över.
Det jag personligen skulle vilja se mer av är hur vi ska kunna applicera det i våra upphandlingar. För det är inte alldeles lätt att sätta sig in i regelverket. Så jag tänker att vi får utgå från vad märkningsorganisationerna själva säger. I alla fall gällande kraven som de kan styra över.
ModUpp 2030, som samlar några märkningsorganisationer i Sverige, sa på ett seminarium jag lyssnande på våren 2022 att några av märkningsorganisationerna uppfyller LOU:s krav. Det vill säga att de är så kallade Typ 1-miljömärkningar vilket innebär att de är certifierade enligt ISO 14024 samt är med i Global Eco Labeling.
Nu har jag ju inte granskat denna information, men väljer att förhålla mig till att den stämmer och att vi därmed kan ställa krav på vissa miljömärkningar. Detta skulle i så fall innebära att vi kan ställa krav på att produkter är märkta med Svanen, EU-Ecolabel, Bra Miljöval och TCO Certified, med reservation för att andra miljömärkningar numera också uppfyller kraven. Känner ni till några andra märkningsorganisationer som är Typ1-märkningar, så säg gärna till.
Men bara för att vissa produkter är miljömärkta och vi kan ställa krav på det behöver vi fortfarande göra bedömningen om det är lämpligt för den enskilda affären och att vi når den kvalitet vi vill ha av produkter samt att vi inte begränsar konkurrensen för hårt.
När man vet vilken typ av produkt man behöver kan man med enkelhet gå in på miljömärkningarnas hemsidor och söka sig fram till om det finns produkter som är miljömärkta och hur många leverantörer som kan erbjuda detta.
Utifrån dessa olika sätt att arbeta med miljömärkningar är det bra att börja någonstans och ta ett steg i taget. Se över vilka avtal ni har som ska upphandlas snart och välj där att ställa krav på miljömärkta produkter och att de märks upp ordentligt i systemet. Då skapas bra förutsättningar framåt.
För de avtal som ni redan har, säkerställ att leverantören har märkt upp sina miljömärkta produkter. Om de inte har gjort det så kan ni ju skriva ett tilläggsavtal och på det sättet få en bättre statistik över vilka produkter ni köper eller finns att köpa som är miljömärkta.
Gällande dialog med leverantören för att ersätta icke miljömärkta varor så är det bra att se över vilka avtal som har de bästa förutsättningarna. Så här kan det vara bra att titta över vilka produkter som finns miljömärkta på miljömärkningsorganisationernas hemsidor och därefter välja ut en eller två leverantörer per år att arbeta med. Och välj då gärna de leverantörerna med en lång avtalstid kvar.
Det sista sättet att öka andelen på är ju då att föra en dialog med de beställare ni märker köper en låg andel miljömärkta varor. Detta kan ju även det vara tidskrävande så välj med omsorg och ha en god förståelse för varför de inte inköper miljömärkt. Så därför kan det kanske vara effektivare att börja med någon av de andra sätten.
Vi behöver alltså tänka hållbarhet tidigt i upphandlingsprocessen och jobba med det precis som alla andra delar och krav vi har med i upphandlingarna och under avtalstiden. För se gärna hållbarhetsarbetet mer som att arbeta målstyrt och vad ni vill ha ut av era affärer och skattebetalarnas pengar.
Lena Mårdh
Hållbarhetsstrateg i Huddinge kommun
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer