Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hållbara inköp på riktigt

ExpertkommentarVarje gång jag hör begreppet ”hållbart” så skaver något inom mig. Jag hörde det första gången under min utbildning till kostvetare i början av 2000-talet, när ett par kursare skulle skriva sitt examensarbete om ”hållbar utveckling”. Redan då var jag förvirrad över begreppets innebörd, skriver Linda Bjarle.

| 2021-10-11
Linda Bjarle är livsmedelscontroller och en av Inköpsrådets experter.

Så här 20 år senare är ordet ”hållbart” fullständigt uttjatat och urvattnat. Ungefär som modeorden ”cirkulärt” och ”klimatsmart”.

Jag har egentligen inte något emot själva begreppet utan det är mer den lättsinniga användning som stör mig. Allt blir rätt och meningsfullt bara man slänger in ordet hållbar. Det finns hundratals olika modeord inom hållbarhetsarbetet men vi kanske skulle fokusera mindre på själva terminologin och i stället ta oss en ordentlig funderare på vad det är vi vill uppnå och om våra inköp verkligen är hållbara på riktigt.

Vad menar man egentligen när man pratar om att något är hållbart? Är det att ett livsmedel är ekologiskt? KRAV-märkt? Svenskproducerat? Etiskt? MSC-certifierat? Eller är att säga ”vi arbetar hållbart” bara ett sätt för oss att visa att vi är duktiga? Att vi köper oss ett gott samvete?

När MSC-märkningen på fisk slog igenom stort på den offentliga marknaden jublade alla över att det äntligen fanns ett sätt att fråga på ”bra fisk”. Det blev enklare både för kommunen som ställde krav och för grossisten som skulle förmedla produkten.

Vad själva märkningen innebar hade man inte speciellt stor kunskap om. Man visste att det var något med ”hållbara bestånd”. Att även gigantiska fartyg som bottentrålar och skickar fisken till Kina för att fileas blir MSC-märkta, hade man nog inte en aning om.

Vi får inte lita blint på alla märkningar och certifikat som finns, utan vi måste fortfarande ha ett kritiskt och granskande förhållningssätt. Är det viktigaste att vi ställer krav på MSC-märkning på vår fisk så att vi kan få in den i ekostatistiken som ska rapporteras till politikerna, eller är det kanske ännu viktigare att ställa krav på spårbarhet, bifångster, fiskesätt eller att fisken inte åkt till Kina för att fileas?

Enligt Ekomatcentrums senaste rapport så minskar andelen ekoinköp i Sverige för första gången på 20 år. Nedgången förklaras bland annat med att kommuner och regioner överger ekomålet för att i stället fokusera på svenska mervärden och lokalproducerad mat.

Det är säkert en av förklaringar till att ekologiska inköp minskar i kommuner och regioner, men jag tror att en annan anledning är att vi nu är i ett paradigmskifte i vårt hållbarhetsarbete. Allt var mycket enklare förr när vi bara hade ekomål, men nu ska vi även ta ställning till begrepp som ”CO2-ekvivalenter”, ”närproducerat”, ”biologisk mångfald” och ”matsvinn”. Miljömärkningarnas betydelse har minskat och man tittar i stället på hållbarhet utifrån ett bredare perspektiv.

Att mäta klimatpåverkan med hjälp av Co2-ekvivalenter är ett bra men trubbigt instrument. Det är viktigt att vi är överens om hur vi ska mäta för att kunna jämför äpplen med äpplen. En global standard är avgörande. Som det är nu så bygger CO2-beräkningarna ofta på leverantörens egna beräkningar och skattningar av produktion och transport. Det finns även väldigt lite data på ett livsmedels hela resa för att kunna göra en korrekt bedömning av olika värdekedjors påverkan.

I framtiden behöver vi kanske inte ha certifikat eller märkningar utan kommer i stället att använda oss av digital informationslagring som blockchain för att följa upp viktiga hållbarhetsparametrar. Vi måste ta tillvara på den nya tekniken som finns för att hjälpa oss att göra bra val. För om vi ska vara riktigt ärliga så har ingen av oss i dag full koll på vad som är hållbart på riktigt. Vi kan bara hoppas på att vi gör rätt val.

Linda Bjarle
Livsmedelscontroller, Helsingborgs stad

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: ExpertkommentarHållbarhet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Linda Bjarle

Linda Bjarle är livsmedelscontroller på Inköpsenheten i Helsingborgs stad och ansvarar för stadsövergripande livsmedelsupphandlingar. Hon är med i Fokusgrupp upphandling inom Kost&Näring, som är Sveriges största branschförening för personer som leder landets offentliga måltidsverksamheter.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl