Enligt den svenska livsmedelsstrategin ska 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen vara ekologisk år 2030. Några kommuner och regioner har redan nått det målet, medan andra har lång väg kvar.
De bästa kommunerna har över 80 procent ekologiska inköp, de sämsta har bara några enstaka procent. Bland regionerna är det jämnare med en toppnotering på närmare 60 procent, den sämsta har strax under 20 procent ekologiskt.
Eftersom ekologiska varor kostar mer än traditionellt producerade livsmedel att upphandla är det många som ifrågasätter regeringens mål och de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna. Olika prisjämförelser, främst inom detaljhandeln, visar att merkostnaden för ekologiskt ligger mellan 25 och 30 procent.
Ekomatcentrum har försökt att reda ut vad det skulle kosta offentlig sektor att nå 60 procent ekologiskt. Denna ideella förening, som vill bidra till en ökad konsumtion av ekologiska livsmedel, har i det arbetet analyserat 2017 års inköpsstatistik i 155 av landets 290 kommuner.
Slutsatsen är att merkostnaden för att höja andelen ekologiskt i kommunerna till det nationella målet 60 procent (från 2017 års genomsnitt på 36 procent) är 10-12 procent. I reda pengar handlar det om mellan 2:50 kronor och 2:90 kronor per kilo inköpta livsmedel.
Under förutsättning att inköpen kombineras med ett antal miljö- och klimatbesparande åtgärder i de offentliga måltidsverksamheterna bedöms kostnadsökningarna som ringa. Förslaget är att minska andelen kött, säsongsanpassa måltiderna via genomtänkt och förutseende planering samt att dra ner på inköpen utanför avtal.
