Efter många och långa förhandlingar presenterar regeringen idag ett reviderat förslag till hur krav ska ställas i nivå med kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Det tidigare förslaget röstades ner i riksdagen i slutet av november.
Propositionen innebär i korthet att reglerna kommer att gälla endast för upphandlingar över EU:s tröskelvärden. Upphandlande myndigheter och enheter ska vara skyldiga att i sådana upphandlingar ställa krav på lön, semester och arbetstid när det är behövligt.
För kommuner och landsting kommer dessa krav därmed endast att vara aktuella i upphandlingar som i värde överstiger 1,9 miljoner kronor. Vid statliga upphandlingar är brytgränsen något lägre, 1,2 miljoner kronor. För byggentreprenader gäller en betydligt högre gräns, 48 miljoner kronor.
– Genom denna proposition säkerställer vi nu att det blir ordning och reda i upphandlingar som överskrider EU-direktivens tröskelvärden. Med propositionen uppfyller Sverige EU-rättens krav på skydd för arbetstagare vid upphandlingar, säger civilminister Ardalan Shekarabi.
Möjligheten att ställa krav på annat än den ”hårda kärnan” (lön, arbetstid och semester) har strukits. Det betyder att öppningen för krav även på tjänstepension och försäkringar i nivå med kollektivavtalen stängs.
Enligt SVT Nyheter får regeringen stöd från Kristdemokraterna, vilket innebär att den nya skrivningen kan passera riksdagen med minsta möjliga marginal.
Att undanta mindre upphandlingar är i linje med den kompromiss som TCO fört fram. Även om förbundet helst hade sett skarpare och mer heltäckande sociala krav är ordföranden Eva Nordmark positiv:
– I dessa tider är det särskilt viktigt att ta ansvar. Det har Kristdemokraterna gjort. Nu kan vi få upphandlingsregler som gynnar seriösa företag, samtidigt som Sverige uppfyller sina åtaganden gentemot EU.
Stefan Holm, näringspolitisk expert vid Almega, är mer tveksam. Han anser att regeringen går längre än vad EU-reglerna kräver och att krav på villkor hämtade från kollektivavtal skapar fler problem än vad man vill lösa.
– Enligt förslaget ska kraven ställas när det är ”behövligt”. Vem ska avgöra detta? Risken att det skapar en godtycklighet och att fler kommer att försöka påverka upphandlarna, menar Stefan Holm.
Enligt sin egen tidplan skulle regeringen ha presenterat detta förslag senast den 24 januari.
