Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

KKV slåss mot väderkvarnar

Juridisk krönikaKonkurrensverkets ställningstagande om ändrings- och optionsklausuler i LOU i förhållande till ÄTA-bestämmelserna i AB 04 riskerar att medföra omfattande problem för tusentals offentligt upphandlade bygg- och infrastrukturprojekt. Det skriver Markus Garfvé, Fredrik Winroth, Mikael Ericson och Jesper Linder vid advokatfirman Fylgia.

| 2024-06-18
Markus Garfvé, Fredrik Winroth, Mikael Ericson och Jesper Linder, Advokatfirman Fylgia.

Fastställs ställningstagandet i dess nuvarande lydelse kan beställare tvingas genomföra nya upphandlingar av ändrings- och tilläggsarbeten, medan anbudsgivare kan tvingas ta höjd för att ersättning för sådana arbeten inte kommer utgå.

Konkurrensverket utmanar hela byggbranschen. Så uttrycker sig våra kollegor vid Foyen Advokatfirma om Konkurrensverkets utkast till ställningstagande i frågan om ändrings- och optionsklausuler i LOU i förhållande till bestämmelserna om ändrings- och tilläggsarbeten i AB 04. Därigenom sällar sig Foyen till den stora skaran av fyrtiofem advokatbyråer, intresseorganisationer och offentliga aktörer som lämnat synpunkter på verkets utkast.

Advokatfirman Fylgia är också en av dessa advokatbyråer som valt att rikta kritik mot Konkurrensverkets utkast till ställningstagande baserat på bland annat på att verkets avsaknad av fördjupad analys av – och till synes djupare förståelse kring – AB 04:s uppbyggnad och systematik och hur ett ställningstagande från Konkurrensverket riskerar att få omfattande samhällskonsekvenser med bland annat fördyrade entreprenader och försämrad konkurrens som följd.

I centrum av den uppkomna frågan står reglerna i 17 kap. 10 § LOU om undantag från upphandlingsplikt vid ändringar av kontrakt och ramavtal i enlighet med ändrings- och optionsklausuler.

Tre rekvisit måste vara uppfyllda
Enligt dessa regler krävs att tre rekvisit är uppfyllda:
att klausulen angetts i något av upphandlingsdokumenten i den ursprungliga upphandlingen,
att klausulen klart, exakt och entydigt beskriver under vilka förutsättningar den kan tillämpas, och
att klausulen anger omfattningen och arten av ändringarna som kan komma att göras.

Konkurrensverkets uppfattning är att det första rekvisitet om att klausulen ska anges i upphandlingsdokumenten är uppfyllt i de fall hänvisning sker till villkoren i AB 04 men att de två övriga rekvisit inte uppfylls genom ordalydelsen i AB 04, varför beställningar av ändrings- och tilläggsarbeten utgör otillåtna direktupphandlingar.

Till stöd för detta pekar Konkurrensverket på att kraven för att få tillämpa undantag från upphandlingsplikt ska ställas högt eftersom det medför en ökad risk för olikbehandling och diskriminering samt minskar konkurrensen på marknaden, att det saknas vägledning i förarbeten och rättspraxis kring vad som krävs för att uppfylla dessa krav, samt att ordalydelsen i AB 04:s regler om ändrings- och tilläggsarbeten inte uppfyller rekvisitens betydelse i gängse språkbruk.

Fylgia, i likhet med bland annat Byggföretagen och Byggherrarna, ställer sig frågande till dels påståendet om att det skulle saknas vägledning kring tolkningen av begreppet i 17 kap. 10 § LOU, dels Konkurrensverkets val att läsa tilläggs- och ändringsklausulerna isolerat från AB 04:s villkor i övrigt.

Frågan om kraven på klarhet, exakthet och entydighet har bland annat utgjort grund för diskussion under lång tid och prövats inom ramen för en mängd domstolsavgöranden. Bland annat av Lagrådet i sitt yttrande över Lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling där det bland annat anges att avsikten med bestämmelsen inte kan vara att enbart klausuler som uppfyller ordalydelsen i bestämmelsen ska kunna omfattas av undantaget från upphandlingsplikt.

Denna tolkning har delats av såväl Upphandlingsmyndigheten i sin rapport om ändringar av kontrakt och ramavtal (Rapport 2017:4) som av ett flertal domstolar, däribland EU-domstolen. Det gemensamma i dessa källor till vägledning, samt skälen till Upphandlingsdirektivet, är att däri framgår en annan tolkning av rekvisiten än Konkurrensverket.

Vidare råder det till synes bred enighet bland de synpunkter som lämnats om att Konkurrensverket blottat en okunskap kring AB 04:s systematik och uppbyggnad genom att verket valt att tillämpa reglerna i LOU isolerat på bestämmelserna i AB 04 kap. 2 §§ 3-4.

Rätteligen krävs enligt majoriteten av de som lämnat synpunkter att bestämmelserna ska läsas tillsammans med övriga kontraktshandlingar, såsom tekniska beskrivningar, ritningar och konstruktionsberäkningar, och de övriga bestämmelser som återfinns i AB 04 kap. 2 §§ 3–8 med tillhörande med kommentar och begreppsdefinitioner, för att få en helhetsbild av de begränsningar och kvalificeringar som gäller för tillämpningen av ändrings- och tilläggsreglerna.

För det fall Konkurrensverket hade gjort en sådan systematisk tolkning av bestämmelserna hade verket svårligen kunna komma till slutsatsen att det finns ett för stort utrymme för olika tolkningar av under vilka förutsättningar ändrings- och tilläggsarbeten kan bli aktuella.

Skäl ifrågasätta utkastet
Sammanfattningsvis finns det stora skäl att ifrågasätta det utkast till ställningstagande som publicerats av Konkurrensverket och med hänsyn till det stora antalet synpunkter som lämnats ter det sig naturligt att Konkurrensverket antingen återkommer med ett väsentligt omarbetat utkast eller slopar idén om att publicera ett ställningstagande i frågan helt och hållet.

Om så inte sker, och ställningstagandet fastställs av Konkurrensverket i dess nuvarande lydelse, riskerar detta att leda till omfattande problem för den svenska byggbranschen. Helt plötsligt står tusentals offentligt upphandlade bygg- och infrastrukturprojekt inför risken att nödvändiga ändrings- och tilläggsarbeten inte kan beställas eller senare ogiltigförklaras såsom otillåtna direktupphandlingar. I ett sådant scenario tvingas i stället de offentliga beställarna genomföra nya och ofta utdragna upphandlingar, som varken gagnar det allmänna eller marknadens aktörer.

En annan tänkbar följd av Konkurrensverkets ställningstagande är att de offentliga beställarna känner sig tvungna att överkorrigera och därför uteslutande upphandlar totalentreprenader till fast pris och utan möjlighet till ersättning för ändrings- och tilläggsarbeten.

Ett sådant scenario skulle innebära att anbudsgivare i sina kalkyler tvingas ta höjd för att ersättning för ändrings- och tilläggsarbeten inte kommer utgå och att de i stället tvingas räkna in dessa i sina anbudssummor – något som enligt Fylgias bedömning strider mot syftet med offentlig upphandling, riskerar att innebära väsentligt ökade kostnader och därigenom få allvarliga samhällskonsekvenser.

Markus Garfvé, Fredrik Winroth, Mikael Ericson, Jesper Linder
Advokatfirman Fylgia

Annons

Är du intresserad av entreprenadupphandling?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning för dig som arbetar med entreprenadupphandlingar. En intensiv tvådagarskurs som ger förståelse för entreprenadupphandlingens olika steg, standardavtal, uppföljning och mycket mer.
Läs mer här!

Läs mer: EntreprenadKonkurrensverket

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "KKV slåss mot väderkvarnar"

  1. Björn skriver:
    2024-06-20 kl. 08:00

    Det snällaste man kan säga om utkastet till ställningstagande är att det följer en röd tråd av Konkurrensverkets syn på hur regelverket om offentlig upphandling ska tillämpas. Konkurrensverket företräder en rättspositivistisk och nihilistisk bokstavstolkning av upphandlingsreglerna, som ska ses som stående över allt annat och där andra regler i samhället helt ska bortses ifrån. Det är knappast vad vare sig EU-lagstiftaren eller den svenska dito vill uppnå.

    Följden blir absurd, närmast komisk. Om det inte vore för att Konkurrensverkets syn på hur regelverket ska tillämpas faktiskt är skadlig för leverantörer, för beställare och därmed i förlängningen för hela samhället. Det är trist att bevittna utvecklingen.

    Svara
  2. Ove skriver:
    2024-06-20 kl. 09:11

    Har svårt att se att detta hur som får konsekvenser, då LOU kap 17 § 11 möjliggör det man vill göra via kompletterande beställning (läs ÄTA-arbeten)?
    Att det sedan finns brister i KKV’s resonemang/tolkning kan man ju bara hålla med om

    Svara
  3. David Sundgren skriver:
    2024-06-24 kl. 14:44

    Många stora sanningar har en gång börjat som kätterier så man vet aldrig.

    Svara

Lämna ett svar till Ove Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud