Kammarkollegiet nekar till mer jobb

Regeringen gav i januari Kammarkollegiet i uppdrag av att utreda om kollegiet borde ta över Ekonomistyrningsverkets ramavtalsverksamhet. Nu är analysen, som gjorts med hjälp av konsulten Rolf Bergvall, färdig.

Slutsatsen är att ansvaret för att upphandla statens administrativa system även fortsättningsvis bör ligga på Ekonomistyrningsverket. Av Kammarkollegiets skrivelse till regeringen framgår att tungt vägande skäl för att frångå nuvarande ordning saknas.

Inom den statliga inköpssamordningen har Kammarkollegiet idag ansvar för ramavtalsupphandling av generella IT-system. Ekonomistyrningsverket upphandlar ekonomi- och personalsystem medan Riksgälden tecknar ramavtal för betaltjänster.

– Vi har samarbetat med Kammarkollegiet under utredningens gång och håller med om deras analys, säger Peter Norén, enhetschef för Ekonomistyrningsverkets ramavtalsverksamhet.

Peter Norén berättar att man just nu arbetar med att upphandla ramavtal för bland annat ekonomisystem. Ramavtalen planeras vara avropsbara fram till år 2022 med giltiga avropsavtal fram till år 2030.

– Att vi ansvarar för såväl regelverk som effektivisering ger synergieffekter.

I analysen slås fast att behovet av ramavtal inom områdena ekonomi- och personalhantering kommer att minska avsevärt framöver. Detta i takt med att myndigheterna allt mer börjar dra nytta av Statens servicecenters tjänster.

Hade det då inte varit naturligt att flytta upphandlingsansvaret dit? Nej, anser Kammarkollegiet.

Motiveringen är att Statens servicecenters fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Enligt rapporten skulle inköpssamordning bli en helt ny typ verksamhet för servicecentret – med krav på kompetens och resurser.

Upprinnelsen till diskussionen om var upphandlingen av administrativa system bäst bör ske är Statskontorets myndighetsanalys av Ekonomistyrningsverket. I en rapport som publicerades för ganska precis ett år sedan slogs fast att denna verksamhet sannolikt skulle fungera bättre om den flyttades.