Landsting och regioner har som mål att bli oberoende av hyrpersonal. En minskning av den upphandlade arbetskraften bedöms ha flera fördelar:
– En större kontinuitet bland personalen skapar en bättre arbetsmiljö och bidrar till att vården upplevs tryggare, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.
Arbetet med att nå målet går riktigt dåligt. Bemanningstrenden för årets tredje kvartal visar, trots att flera landsting och regioner minskat köpen av hyrpersonal, på ökade kostnader med fyra procent (52 miljoner kronor).
Landstinget Blekinge går mot strömmen. Som ett av sju landsting har man minskat sina kostnader för inhyrd personal de senaste tre kvartalen.
– Det har gjorts ett fantastiskt arbete på många håll, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.
Fredrik Lennartsson anser att utvecklingen på det hela ändå går åt rätt håll. Kostnaderna ökar inte lika snabbt längre.
– Men det är en bit kvar för att nå målet att bli oberoende av inhyrd personal i vården.
Det är snart två år sedan som landsting och regioner gemensamt antog utmaningen att göra sig oberoende av inhyrd personal. Målet ska vara nått senast den 1 januari 2019.
Definitionen av ”oberoende” är en kostnad för inhyrd personal som är lägre än två procent av den totala personalkostnaden. Under årets tredje kvartal var den snittsiffran 4,3 procent, lägst i Skåne och högst i Västernorrland (14 procent).
– Det är en långsiktig fråga som kräver uthållighet och vi kommer att fortsätta arbeta intensivt med detta, säger Fredrik Lennartsson.
Under 2017 upphandlades läkar- och sjukskötersketjänster för cirka 5,2 miljarder kronor.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer