Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inget aprilskämt: krav på e-faktura

Papperslös upphandling kommer ett steg närmare. I regeringens lagrådsremiss föreslås krav på e-faktura från och med den 1 april 2019.

| 2018-02-02

Regeringen har under en tid arbetat med att införa Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU om e-fakturor i offentlig upphandling. Nu överlämnas en remiss innehållande ett lagförslag till Lagrådet för granskning.

Tidigare har det sagts att författningsändringarna kommer att träda i kraft ”den dag som regeringen bestämmer.” Nu presenteras dessutom ett datum. Efter den 1 april 2019 blir det obligatoriskt med elektroniska fakturor mellan leverantörer och upphandlande myndigheter samt enheter.

Civilminister Ardalan Shekarabi poängterar de stora samhällsekonomiska och miljömässiga vinsterna i att övergå till elektronisk fakturering vid offentlig upphandling.

– De ekonomiska besparingarna för samhället uppskattas till närmare 1,4 miljarder kronor under en sjuårsperiod, säger han.

I lagrådsremissen slås fast att e-fakturorna ska överensstämma med den europeiska standarden för elektronisk fakturering. Detta under förutsättning att inte någon annan standard för e-fakturering har avtalats. Lagförslaget öppnar för vite för leverantörer som slirar på kraven.

Övergången kommer att bli successiv. Kravet på e-faktura föreslås gälla de upphandlingar som påbörjas efter att lagen har trätt i kraft.

Bestämmelserna i den kommande lagen behöver inte tillämpas om elektronisk faktura skulle innebära risk för röjande av uppgifter som omfattas av sekretess – eller risk för skada i övrigt för säkerhetskänslig verksamhet.

Reglerna gäller även myndigheter som fakturerar varandra. Regeringen säger dock nej till undantag för exempelvis små företag. Istället kommer stöd i form av information och utbildning erbjudas till både köpare och säljare på den offentliga marknaden.

Läs mer: E-handelLagstiftningPolitikPraktiskt

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Inget aprilskämt: krav på e-faktura"

  1. Miaman skriver:
    2018-02-02 kl. 08:48

    Hur gör e-faktura upphandlingen papperslös? Denna ständiga sammanblandning av elektronisk upphandling och e-handel…

    Svara
    1. Per Eriksson skriver:
      2018-02-02 kl. 09:08

      Hej,

      Jag påstår inte att e-faktura gör upphandling papperslös, men visst är det väl ett steg på vägen mot detta mål?

      //Per på Inköpsrådet

  2. Miaman skriver:
    2018-02-02 kl. 12:46

    Nej. Kravet på e-faktura utgör inget som helst hinder för att en myndighet fortfarande kan göra själva upphandlingen – där kravet på e-faktura ställs – helt och hållet på papper eller med manuell dokumenthantering. Däremot är kravet på att myndigheter ska kunna ta emot anbud insända med elektroniska medel ett steg mot papperslös upphandling.

    E-faktura är ett steg mot papperslös anskaffningsprocess (beställning-fakturering-betalning) vilket i sig är bra och ett framsteg. Men för att göra hela inköpsprocessen (både upphandling och anskaffning) mer automatiserad – och pappersfri – behöver det ställas högre krav på att myndigheter ska tillämpa fullskalig elektronisk upphandling (alltså inte dokumentbaserad) fullt ut och inte bara delvis, så som det ser ut idag.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud