Har koll på IOP

Riktlinjerna beslutades för två år sedan efter förslag från en brett sammansatt arbetsgrupp och med ett remissförfarande inför den slutliga versionen.

De ger bland annat en överblick om IOP, idéburet offentligt partnerskap, som samverkansmodell, tydliggör vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en specifik överenskommelse ska bli aktuell för Örebro kommun och innehåller rutiner för rådgivning inom kommunorganisationen.

-Riktlinjerna har hjälpt oss som organisation att vara tydligare, både internt och externt, i vilka lägen IOP är en lämplig samverkansmodell – och när den inte är det. När vi för dialog med civilsamhällsaktörer om samverkan kan vi använda riktlinjerna som stöd för att bena ut om IOP är en möjlig väg att gå, säger Anna Fogel, Örebro kommuns samordnare för kontakter med civilsamhället.

Generellt ser Örebro kommun IOP som alternativ vid komplexa utmaningar, där ett långsiktigt samarbete i partnerskap med en idéburen aktör kan bidra till mervärde för målgruppen.

Kommunen hade fem IOP-överenskommelser när riktlinjerna togs fram utifrån ett behov att sprida kunskap kring samverkansmodellen.

Anna Fogel lyfter fram behovet av dialog som centralt i riktlinjerna.

-Det är viktigt att båda parter är införstådda med att ett partnerskap är något som kräver arbete, inte minst i form av dialog. Verksamheten ska ägas av båda och anpassas efter behov vilket kräver att man gemensamt styr och följer upp verksamheten kontinuerligt.

-IOP är på det sättet inte alltid en så enkel lösning, men kan ge väldigt goda resultat om man ser varandra som jämbördiga parter, bidrar med sina olika resurser och är beredda att prova sig fram. 

Vad möter du för missuppfattningar om IOP?

-En missuppfattning är att det är något man ansöker om, ungefär som ett flerårigt bidrag. När det gäller IOP är det istället viktigt att ha en dialog om den gemensamma utmaningen och spåna tillsammans kring vilken modell som skulle vara lämplig i just det här fallet. Ibland kan föreningsbidrag, sociala investeringar eller upphandling vara bättre alternativ, säger Anna Fogel.

Hon skulle önska en tydligare lagstiftning för IOP, men tillägger:

–Jag tänker också att vi som kommuner lär oss av varandra, testar oss fram och utvecklar modellen sakta men säkert inom det utrymme för IOP som redan finns utifrån kommunallagen, LOU och EU:s statsstödsregler.

Göteborg är en kommun som hänvisar till Örebro kommuns riktlinjer som kunskapskälla. I Örebro kan en översikt av riktlinjerna bli aktuell nästa år.

–I riktlinjerna för IOP finns inskrivet att de bör utvärderas och vid behov revideras senast 2023. Behov av revidering har inte påtalats varken från någon förvaltning eller civilsamhällsaktör, men politiken bör ta ställning till om de ska revideras eller ej under 2023. Det pågår också ett arbete inom kommunen med att minska antalet styrsignaler, vilket kan komma att påverka riktlinjerna framöver, säger Anna Fogel.