Här är risken att bli granskad störst

Vägledningsbehov, allmänintresse och bristens art. Det är några av grunderna för hur Konkurrensverket tänker prioritera sin upphandlingstillsyn framöver. Ärenden där det finns misstankar om korruption får också förtur – samtidigt som det gäller att utredningsinsatsen är rimlig i förhållande till önskat resultat.

– Vi hoppas att den nya prioriteringspolicyn ska börja gälla i början av sommaren, säger Ann Fryksdahl, chef för enheten för upphandlingstillsyn vid Konkurrensverket.

Konkurrensverkets tillsyn är både planerad och händelsestyrd. I den planerade identifieras på förhand rättsfrågor, områden och myndigheter som ska granskas. Djupgranskningen av de tre kommunerna Alvesta, Gnesta och Timrå är ett sådant exempel liksom det nyliga ”grävet” i universitetsvärlden.

Varje år får verket in ett betydande antal tips och klagomål på upphandlingar som av någon anledning borde synas i sömmarna. Förutom att marknadens aktörer hör av sig bedrivs egen omvärldsbevakning som omfattar såväl upphandlings- som konkurrensfrågor.

Anledningen till att det finns en prioriteringspolicy är att resurser saknas för att utreda varje tips. För två år sedan önskade Konkurrensverket synpunkter på sin policy – och nu är det dags igen.

Ann Fryksdahl förklarar de viktigaste förändringarna i förslaget jämfört med nu gällande policy:

– De största nyheterna i det utkast som nu läggs ut för synpunkter är att korruption finns med som en prioriteringsgrund samt att det sätt som framför allt upphandlingstillsynen arbetar på har tydliggjorts.

Hon noterar att korruption, jäv och annat förtroendeskadligt agerande är skadligt för konkurrensen och konsumenterna:

– Det har också förmågan att möjliggöra och förvärra överträdelser av både konkurrens- och upphandlingsreglerna.

Invändningar eller beröm? Hör i så fall av dig till Konkurrensverket senast den 3 maj. Förra gången kom det in sex synpunkter från organisationer och privatpersoner.

– Vissa av synpunkterna föranledde förändringar i utkastet.