Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hållbart samarbete med näringslivet

ExpertkommentarSvenskt Näringsliv beskriver i sin nya rapport hur Sverige kan bli mer cirkulärt. Jag håller med, mycket behöver förändras. Vi löser inte en omställning till cirkulär ekonomi genom att arbeta som tidigare, skriver Lena Mårdh och tipsar om hur en förändring kan ske.

| 2024-03-13
Inköpsrådets expert Lena Mårdh.

Det har länge pratats mycket om vikten av dialog inför upphandlingar. Och jag kan väl tryggt säga att det bara finns fördelar med en bra marknadsdialog inför upphandlingen för att skapa en bra affär. Men ibland är det bra att påminna sig om vikten av marknadsdialogerna, speciellt när det kommer till att säkerställa relevanta och drivande hållbarhetskrav.

Svenskt Näringsliv publicerade i februari en ny rapport om hur Sverige kan bli mer cirkulärt och går igenom vilka styrmedel och åtgärder som behövs för en ökad resurseffektivitet.

Utan att vara insatt i alla lagstiftningar och utmaningar som rapporten tar upp, så kan jag övergripande hålla med om att om vi ska få till en omställning till ett cirkulärt samhälle måste vi ändra vårt befintliga arbetssätt och inställning.

Att näringslivet vill ställa om till ett hållbart samhälle är ingen nyhet då det bara en konkurrensfördel för de företag som har börjat ställa om. Och att det som sägs i rapporten att ”seriösa företag ser positivt på tuffa krav, men anser samtidigt att de bör vara återkommande i likartade upphandlingar” är heller ingen nyhet.

Vi inom upphandlingsvärlden har en historik av att skriva kraven utifrån vad vi vet och känner till. Så hur får vi kraven i upphandlingar anpassade till en pågående omställning och samtidigt gynnar en cirkulär omställning?

Ärligt talat, offentlig sektor är inte expert på att driva företag eller experter på nytänkande idéer. Offentlig sektor har ett annat samhällsansvar som är minst lika viktigt. För att det offentliga ska kunna ställa om och ta sitt ansvar till ett cirkulärt samhälle behöver vi samarbeta bättre med näringslivet.

Precis som det nämns i rapporten om att företag har anpassat sig till högre hållbarhetskrav, behöver vi genom krav i upphandlingar också skapa förutsättningar för att företagen ska få en lönsamhet och effektivitet i sina anpassningar.

För om kommun A ställer krav på ett sätt eller ställer krav på en specifik lösning och kommun B formulerar sina krav i en liknande upphandling på ett annat sätt riskerar detta bara att skapa onödigt merarbete för företagen för att uppfylla olika kravformuleringar och uppföljningsambitioner.

Hållbarhetskraven bör därför anpassas till att uppfylla en viss funktion och inte specificera en exakt lösning i kravet. Detta gäller speciellt krav som ska gynna en pågående hållbarhetsomställning där varken köpare eller säljare kanske har en färdig lösning.

Sen blir det upp till anbudsgivarna att på ett sakligt och transparent sätt beskriva hur kravet uppfylls. Ett annat sätt är att använda standardiserade krav, som olika expertorganisationer har tagit fram, eller acceptera alternativa lösningar.

Cirkulär ekonomi är ett komplext område. För precis som Svenskt Näringsliv skriver i sin rapport om att ”cirkularitet är en naturlig del av näringslivet…”, så håller jag med om att det finns en stor potential att vidareutveckla Sveriges arbete.

Det var väl förra året, tror jag, som det kom information om att Sverige bara är 3-4 procent cirkulärt (om jag inte minns fel). Så vi har en lång väg kvar att gå. För att lösa detta tillsammans med näringslivet behövs dialog och olika samverkansformer.

I en samhällsomställning är det inte lämpligt att hitta en standardiserad lösning i ett tidigt skede. Som det beskrivs i rapportens har olika branscher kommit olika långt i utvecklingen och vissa företag arbetar med lösningar i flera olika stadier, medan andra specialiserar sig inom en avgränsad del. Allt utifrån deras egna förutsättningar och möjligheter.

Detta behöver vi förhålla oss till i upphandlingarna och samtidigt främja detta för att branscherna ska få de bästa förutsättningarna att gör det de är bäst på.

Så för att skapa de bästa förutsättningar för en cirkulär omställning i just din affär blir det viktigt att undersöka hur långt dina potentiella anbudsgivare har kommit när ni ska genomföra affären. Men glöm inte bort att skapa förutsättningar för en vidareutveckling under avtalstiden.

Gällande entreprenader finns ju även den fantastiska möjligheten till samverkansentreprenader där ni tillsammans med leverantören diskuterar fram lämpliga lösningar under kontraktstiden.

Precis som rapporten beskriver behövs ekonomiska styrmedel för att ge incitament till mer cirkulära affärsmodeller, för att skapa ekonomisk lönsamt i omställningen. Men även om jag misstänker att Svenskt Näringsliv främst avser styrmedel genom ändrade lagstiftningar så är det ju inget som hindrar att vi villkorar upphandlade avtals ersättningsmodeller att gynna en cirkulär omställning.

Min erfarenhet är att incitamentsmodeller inte är så jättevanliga. Men de behöver inte nödvändigtvis vara utformade så att offentlig sektor ska betala mer, utan kan vara villkorade så att viss prishöjning bara får ske om viss utveckling för en cirkulär omställning har skett.

För det är precis som det beskrivs i rapporten att ”den offentliga sektorn, genom gemensamma skattemedel, kan inte över lång tid betala mer för hållbara produkter”. Men jag skulle gärna vilja se att offentlig sektor genom hållbarhetskrav ser det lite som en investering som lönar sig på lång sikt.

Men här ställer ju tyvärr årsbudgetarna till ett hinder, enligt min mening, och även bristen på kunskapen hos ekonomer och styrningen av offentlig sektor skapar hinder för att räkna hem miljöinvesteringarna.

Lägsta pris kan ibland vara en bra utvärderingsmodell, men jag anser att vi behöver bli mycket bättre på att hitta alternativa sätt att utvärdera anbuden så att vi gynnar en omställning till cirkularitet och ett hållbart samhälle.

Ett lägsta pris i utvärderingen kan bli ett felformulerat styrmedel för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Det kan till och med hämma utvecklingen och bara pressa priserna ytterligare och riskera att oseriösa företag gynnas.

För även om det i rapporten beskrivs att en cirkulär ekonomi inte kan nå sin fulla potential inom ramarna för dagens lagstiftning och samhällsstrukturer, så är jag övertygad om att vi kan göra mycket mer inom befintlig upphandlingslagstiftning.

Likaså togs det för några år sedan fram en nationell strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi. I strategin framgår att ”Det finns en stor potential att genom offentlig upphandling bidra till minskade utsläpp och främjande av utbud och efterfrågan på innovativa, cirkulära och klimatsmarta lösningar”. I handlingsplanen förtydligas sedan att ”Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i omställningen till cirkulär ekonomi eftersom den bl.a. kan bidra till en stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material”.

Det viktiga att ha med sig är att den cirkulära ekonomin inte utgår från någon enskild utmaning som kan lösas separat utan bör i stället beaktas genom hela affärsprocessen. I kategoristyrningen, i förarbetet, i upphandlingsdokumenten, i avtalsuppföljningen och i förvaltningen av avtalet.

Det behövs därför ett medvetet och strategiskt arbetssätt för att tillämpa förhållningssätt och krav som främjar en cirkulär ekonomi vid upphandlingar.

För att skapa denna medvetenhet håller jag med rapporten om att det är bristen på kompetens och trögrörliga organisationer som generellt är det större hindret och inte upphandlingslagstiftningen.

Så hur skapar vi då en ökad medvetenhet? Ett sätt är att fler upphandlande organisationer skulle behöva gå över till kategoristyrning för sina upphandlingar och inköp, och integrera verksamheterna i arbetet att ta fram kategoriplanerna. Genom ett tvärfunktionellt arbetssätt skapas mycket bättre förutsättningar och kunskaper för bättre och hållbarare affärer.

Andra sätt att skapa bättre förutsättningar för att gynna en cirkulär omställning eller andra hållbarhetsmål har jag skrivit om i tidigare krönikor. Där kan ni bland annat läsa om att mappa era avtal mot olika hållbarhetsmål, hur ni kan arbeta med ett beställarengagemang eller strukturera arbetet för att inte se hållbarhetskraven som svåra och läskiga.

Men kan vi i alla fall enas om att tillsammans gör vi skillnad? Inom offentlig sektor och tillsammans med näringslivet.

Lena Mårdh
Hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Lena Mårdh

Lena Mårdh är hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling med flera års erfarenhet av hållbara affärer, både statligt och kommunalt. Hon vill skapa effektiva och systematiska arbetsrutiner för hållbara affärer och drivs av att förändra hur vi använder våra skattepengar på ett mer hållbart sätt. Till vardags arbetar Lena på Miljömärkning Sverige AB (Svanen).
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet

Nytt från Upphandling24

  • Uppsala får rätt mot ”fyra stora”
  • Slottner: Ökad konkurrens och minskat krångel
  • Malin efter Olof
  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025