Vilka är fördelarna med öppen data kring offentliga upphandlingar och hur kan datan göras mer tillgänglig? Det var temat för ett webbsänt seminarium som myndigheten DIGG och organisationen Open knowledge Sweden ordnade den 9 oktober.
Juho Pursimo från Hansel, den statliga enheten för samordnad upphandling i Finland, berättade om tjänsten granskaupphandlingar.fi som ger information om statens och kommunernas upphandlingar.
Uppgifterna hämtas från statens inköpsfakturasystem varifrån de kopieras till tjänsten.
– Det tog bara nio månader att sätta upp systemet eftersom alla centrala myndigheter använder samma ekonomisystem. En utmaning är lyfta ut uppgifter som är känsliga ur ett säkerhetsperspektiv, sa Juho Pursimo.
Den som loggar in på sidan kan se datan fördelad på myndighet, kostnadsslag och ända ner på leverantör. Varje faktura har ett id-nummer som gör det enkelt för exempelvis journalister att begära ut dem.
När det gäller kommuner är materialet baserat på upphandlingsrelaterad inköpsfakturadata som kommunerna levererar till Hansel.
– De två största städerna Helsingfors och Tammerfors finns med och fler kommer att ansluta. Responsen har varit god även från leverantörerna, sa Juho Pursimo.
Under seminariet fick han frågan om den öppna datan har ökat arbetsbördan för kommunernas upphandlare.
– Det finns inget som tyder på att det kommer in fler frågor. Tvärtom sparar det tid att kunna hänvisa frågeställare till sajten, sa Juho Pursimo och tillade att det ännu inte finns någon statistik som visar på ekonomiska besparingar.
Kristine Ulander som arbetar med digital utveckling på DIGG, myndigheten för Digital förvaltning, lyfte fram behovet av liknande satsningar i Sverige.
Hon hänvisade till det förslag på en nationell handlingsplan för öppen data som Digg lade fram i mars 2020.
– Målet är att skapa en öppen och transparent inköpskedja. Sverige borde ha goda förutsättningar efter så mycket av datan är digital, men en utmaning är att det krävs enhetliga sätt att redovisa och hämta informationen, sa hon.
Tatjana Apanasevic, forskare på RISE som står bakom projektet Nationell skalning öppna data, presenterade de samhällsekonomiska effekterna av att publicera leverantörsreskontra som öppna data.
Kommunerna Göteborg och Lidingö har börjat tillgängliggöra data vilket minskar förfrågningshanteringstiderna.
– Tjänstemännen sparar tid på att kunna hänvisa till öppna datafiler. Eftersom de som vill ha datan kan formulera exaktare frågor tar hanteringen mindre tid. Det kommer också in färre förfrågningar. Besparingspotentialen i de båda kommunerna är 2 miljoner respektive 500 000 kronor per år, sa Tatjana Apanasevic.
Hon berättade att även Skövde, Varberg och Karlskrona i startgroparna när det gäller att tillgängliggöra öppen data.
– Ekonomiska vinster är förstås bra men de demokratiska aspekterna är mycket viktigare, öppenhet gör det lättare att hitta fel och minskar risken för korruption.
Under seminariet presenterade också Pierre Mesuro från projektet Open Up en ny guide för myndigheter och kommuner som vill publicera upphandlingsdata och få stöd av Open Up-projektet.
Fantastiskt bra om det blir verklighet över hela Sverige!
Idag är det alltför många myndigheter som gör allt de kan för att inte vara transparenta och både censurerar och vägrar att lämna ut handlingar och loggfiler som skulle kunna riskera någon eller några tjänstemäns karriärer.
Besparingspotentialen är enorm. Om detta införs på alla myndigheter, kommer korruptionen att minska drastiskt, liksom antalet överprövningar och framför allt, kommuners skyhöga juridiska kostnader, där de alltför ofta, använder sin storlek och skattepengar för att försvara sig mot småföretag, i situationer där de är fullt medvetna om att de brutit mot LOU, men inte är rakryggade nog att ta konsekvenserna och istället satsar miljonbelopp på att försöka ljuga sig ur sin knipa.
Kort sagt, älskar förslaget!