Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Därför är gränsen för direktupphandling exakt 586 907 kronor

Varför sätts inte direktupphandlingsgränsen till jämna 500 000 eller 600 000 kronor? Svaret finns bortom EU, i världshandels­organisationen WTO och i att de svenska lagstiftarna ville göra det enkelt för sig.

| 2018-06-06

Direkt­upphandl­ings­gränsen är viktig. Om de sammanlagda köpen under ett år ligger under direkt­upphand­lings­gränsen har köparen stor frihet att välja vilket företag som ska få affären och upphandlingen behöver inte annonseras.

Det beror på att EU bara är intresserat av upphandlingar över ett visst belopp. Det beloppet kallas för tröskel­värde. För affärer under tröskel­värdet får varje medlemsland bestämma vilka regler som ska gälla, så länge landet håller sig till EU:s allmänna principer om upphandling (som till exempel att man inte får diskriminera företag från ett visst land).

Vi kan alltså inte skylla på EU för att vi har en direktupphandlingsgräns på exakt 586 907 kronor, utan det har Sverige bestämt på egen hand. Upphandlings­utredningen under Anders Wijkman  föreslog 600 000 kronor i direkt­upphand­lings­gräns för varor och tjänster som omfattas av LOU. Utredningen menade att det skulle vara enklare med en bestämd summa, som inte ändras över tiden.

Ändrades första juli 2014

Den första juli 2014 ändrades reglerna kring direkt­upphandling senast. Den dåvarande borgerliga regeringen höll inte med Upphandlings­utredningen utan ville hellre se en koppling mellan direkt­upphand­lings­gränsen och EU:s tröskelvärden. Regeringen ville ”… slippa ändra lagarna enbart på grund av förändringar i kronans värde”, som regeringen skrev i propositionen.

Varför det blev 26 procent i ena fallet och 28 procent i det andra framgår inte av propositionen.

För att slippa behöva skriva om lagtexten sattes alltså direkt­upphand­lings­gränsen till 28 procent av EU:s tröskelvärde för kommuner, landsting och offentligt ägda bolag. Statliga myndigheter har ett lägre tröskel­värde. Men direkt­upphand­lings­gränsen är samma för statliga myndigheter och övriga upphandlande myndigheter, trots olika tröskelvärden. Sedan 1 januari 2018 är gränsen 586 907 kronor, en höjning med drygt 52 000 kronor jämfört med föregående tvåårsperiod. Direkt­upphand­lings­gränsen närmar sig nu alltså den nivå som Upphandlings­utredningen föreslog.

Upphandlingar inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (som regleras i lagen LUF) har ett eget tröskelvärde och en egen direkt­upphand­lings­gräns. Här har gränsen satts till 26 procent av detta tröskelvärde. Direkt­upphand­lings­gränsen är sedan 1 januari 2018 inom dessa områden 1 092 436 kronor. Samma belopp gäller för upphandlingar inom LUFS (lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet).

Varför det blev 26 procent i ena fallet och 28 procent i det andra framgår inte av propositionen.

EU ändrar tröskelvärdena vartannat år, vilket innebär att även direkt­upphand­lings­gränsen ändras.

Tröskelvärdena är inte EU:s eget påhitt, utan kommer från världshandels­organisation WTO. Agreement of Government Procurement (GPA) är en frivillig överenskommelse mellan några länder inom WTO som syftar till att öppna offentlig upphandling länderna emellan. Förutom EU och dess medlemsländer har ett tjugotal andra länder skrivit under GPA. De största övriga GPA-länderna är USA, Kanada och Japan.

Ska annonsera offentliga upphandlingar

Länderna som har skrivit under GPA förbinder sig bland annat att annonsera offentliga upphandlingar, att iaktta transparens samt att inte diskriminera företag från andra länder inom GPA.

GPA gäller upphandlingar över vissa värden. För statliga myndigheter är gränsen 130 000 SDR och för andra upphandlande myndigheter  är gränsen 200 000. För upphandlingar inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster är gränsen 400 000 SDR.

SDR står för speciella dragnings­rätter och är en samman­vägning av fem valutor: euro, dollar, yen, pund och kinesiska yuan.  Vartannat år översätter EU värdet på dessa gränser i SDR till euro, som sedan översätts till kronor och till sist slår igenom i nya direkt­upphand­lings­gränser. Det händer nästa gång från och med första januari 2020.


Artikeln har korrigerats. I det ursprungliga texten stod att direktupphandlingar inte kan prövas i domstol, vilket är felaktigt. Se Jakob Walderstens kommentar längre ned för mer information om vad som gäller kring överprövningar av direktupphandlingar.

Läs mer: DirektupphandlingLagstiftning

Bo Nordlin

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

6 kommentarer på "Därför är gränsen för direktupphandling exakt 586 907 kronor"

  1. Jonna skriver:
    2018-06-07 kl. 14:39

    ”Upphandlingen behöver inte annonseras och den kan inte överprövas i domstol”.

    Om en upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna så kan väll en direktupphandling överprövas i domstol?

    Svara
    1. Bo Nordlin skriver:
      2018-06-07 kl. 15:16

      Hej, tack för din kommentar. Du har helt rätt. Jag korrigerar.

      Bo Nordlin, skribent

    2. Jakob Waldersten skriver:
      2018-06-07 kl. 15:28

      Både ja (i teorin) och nej (i praktiken nej).

      (Sammanfattning: Om det i en direktupphandling först expedieras ett tilldelningsbeslut så kan under vissa förutsättningar beslutet överprövas, men i de flesta direktupphandlingar ingås avtalet utan föregående tilldelningsbeslut och måste därför begäras ogiltighetsförklarat istället för överprövas)

      Det finns olika rättsmedel relaterat till upphandling. Överprövning begäras avseende ett beslut om tilldelning, medan överprövning inte är möjlig om kontrakt hunnit tecknats. Då kan man istället begära att avtalet ogiltigförklaras.

      Eftersom direktupphandlingar i princip alltid genomförs genom kontraktstecknande utan föregående tilldelningsbeslut så är det i praktiken endast ogiltighetsbegäran som står till buds (se dock nedan).

      Det finns förvisso en möjlighet i 19 kap. 13 § att frivilligt annonsera om tilldelning genom direktupphandling, vilket innebär möjlighet att överpröva under tio dagars avtalsspärr, men denna annonseringsmöjlighet torde användas i en liten del av alla direktupphandlingar. Om direktupphandlingen då överprövas så är det troligtvis p.g.a. kontraktsvärdet eller samlade kontraktsvärdet för liknande avtal under ett år överstiger direktupphandlingsgränsen snarare än att grundläggande principerna överträtts (även om det indirekt är fråga om sådan överträdelse).

      Om en direktupphandling konkurrensutsätts med efterföljande tilldelningsbeslut kan beslutet i vanlig ordning överprövas (om inte avtal hinner ingås) och om då relevant kan de grundläggande principerna bli aktuella, men rättsläget härom är än så länge oklart eftersom vi väntar på HFD:s dom i frågan, se https://inkopsradet.se/juridik/direktupphandling-till-hogsta-instans/

      Så att i absoluta termer påstå att en direktupphandling inte kan överprövas är lite vanskligt, eller vad säger Inköpsrådet?

    3. Jakob Waldersten skriver:
      2018-06-07 kl. 15:29

      (Bo hade visst hunnit svara redan, medan jag skrev min kommentar)

    4. Bo Nordlin skriver:
      2018-06-07 kl. 15:46

      Tack Jakob för din kommentar (och alla tidigare kommentarer). Håller helt med dig att det är vanskligt att formulera sig så som jag gjorde ursprungligen. Tack också för din utförliga förklaring. Jag hänvisar till den i slutet av artikeln där jag redogör för korrigeringen av texten.

  2. Anna skriver:
    2018-06-26 kl. 11:34

    Jakobs inlägg kan lätt missförstås. För att ansöka om överprövning av en direktupphandling behövs varken någon konkurrensutsättning eller något tilldelningsbeslut (angående det senare se även 19 kap. 29 § andra stycket LOU).

    En ansökan om överprövning en direktupphandling kan lämnas in från och med när direktupphandlingen anses påbörjad.

    I övrigt stämmer det som Jakob skriver.

    Svara

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud