Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Frågetecken om takvolym och priser

RättsfallsanalysI en ny dom från Kammarrätten i Göteborg aktualiseras frågor om takvolym och krav på att ange inköpspriser och enhetliga procentuella påslag för produktgrupper. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

| 2021-11-23
Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt.

Sammanfattning
En upphandlande myndighet anses ha fullgjort sina skyldigheter vid angivande av takvolym, även om takvolymen angetts med samma belopp som ramavtalets uppskattade värde och trots att den inte angivit att ramavtalet inte längre har några rättsliga verkningar när takvolymen nåtts.

Vidare har ett krav på att ange inköpspriser och procentuella påslag per produktgrupp inte ansetts utgöra ett indirekt golvpris och inte heller på annat sätt hindrat leverantörer från att konkurrera med sina priser.

Bakgrund
Nämnden för inköp och upphandling i Göteborgs Stad genomförde en ramavtalsupphandling som gällde datacenter enligt LOU.

I upphandlingsdokumentet angavs att ”[v]olymen under den sammanlagda avtalstiden uppskattas till cirka 500 000 000 SEK” och att ”[d]etta värde utgör ramavtalets takvolym”. Beloppet kom senare att sänkas till 250 000 000 kronor, när avtalets löptid halverades.

Det angavs också att nämnden har rätt att säga upp avtalet omedelbart ”[o]m ramavtalets omsättning uppnår angiven takvolym eller detta förhållande förväntas inträffa inom en snar framtid”.

I upphandlingsdokumentet ställdes även krav på anbudsgivare att redovisa och intyga inköpspriser för offererade produkter och att ange fixerade marginaler för respektive produktgrupp i form av ett procentuellt påslag på inköpspriset.

En leverantör ansökte om överprövning och gjorde gällande att nämnden underlåtit att ange takvolym och takbelopp i upphandlingen samt att det värde som uppgetts utgöra takvolym inte var rättsligt bindande eftersom det endast innebar en rättighet att säga upp avtalet när beloppet nåtts och inte en skyldighet.

Leverantören menade att kraven på att ange inköpspris och procentuellt påslag stod i strid mot proportionalitets- och likabehandlings­principen, bland annat för att kraven begränsade priskonkurrensen såsom ett indirekt golvpris och för att det fanns mindre ingripande alternativ.

Nämnden invände att takvolym hade angivits samt att kraven på att ange inköpspriser och procentuella påslag var motiverat för att motverka osund priskonkurrens.

Förvaltningsrätten ansåg att nämnden hade fastställt en takvolym samt lämnat en rimlig förklaring till kraven på att uppge inköpspriser och marginaler, och avslog därmed ansökan.

Kammarrättens bedömning
Utan närmare motivering bedömde kammarrätten att nämnden hade uppfyllt sina skyldigheter att ange uppskattat värde och högsta värde för ramavtalet (det vill säga takvolym).

Mot bakgrund av EU-domstolens uttalande i mål C-23/20 Simonsen & Weel, att ramavtal förlorar sina verkningar när det högsta värdet nåtts, konstaterade kammarrätten att nämndens uttalade rätt att säga upp avtalet vid uppnådd takvolym saknar upphandlingsrättslig verkan.

Beträffande kraven på att ange inköpspriser och procentuella påslag redogjorde kammarrätten kort för de två så kallade golvprismålen, HFD 2018 ref. 50 och HFD 2020 ref. 24.

Kammarrätten konstaterade att kravet på att offerera ett procentuellt påslag per produktgrupp visserligen innebar en viss inskränkning av anbudsgivares frihet att prissätta sina anbud men att det inte utgör något indirekt golvpris och inte heller på annat sätt hindrar priskonkurrens.

Utan närmare motivering anförde kammarrätten att inte heller ett krav på angivande av inköpspriser kunde anses konkurrensbegränsande eller annars oförenligt med LOU.

Sammantaget konstaterade kammarrätten att det saknades grund för ingripande enligt LOU och avslog överklagandet.

Analys  
Kammarrätten bedömer alltså att det inte finns något hinder mot att ange ett ramavtals uppskattade värde och dess takvolym med ett och samma belopp. I denna del kan det noteras att det inte uttalas något uttryckligt hinder mot en sådan gemensam angivelse i EU-domstolens mål Simonsen & Weel.

Vad som däremot kan diskuteras i kammarrättens bedömning är om inte avsaknaden av en uttrycklig skrivning i upphandlingen, att avtalet upphör när takvolymen nåtts, utgör en transparensbrist.

I Simonsen & Weel anger EU-domstolen nämligen att det i meddelandet om upphandling ”ska anges […] att ramavtalet inte längre har några verkningar när detta gränsvärde har nåtts” (punkt 74).

Detta skulle kunna tolkas som att EU-domstolen ålägger upphandlande myndigheter att (utöver angivelse av ramavtalets uppskattade volym respektive takvolym) uttryckligen ange att ramavtalet kommer att upphöra när takvolymen nåtts.

Vad beträffar kraven på att ange inköpspriser och procentuella påslag för produktgrupper ger domskälen inte någon närmare förklaring till vad som motiverat kammarrättens slutsats att kraven inte hindrar leverantörer från att konkurrera med sina priser och därmed är förenliga med de grundläggande principerna och LOU.

Kammarrättens slutsats i denna del är inte självklar, särskilt mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens dom i RÅ 1997 ref. 40. Av RÅ 1997 ref. 40 framgår att det inte är möjligt för en upphandlande myndighet att begära in specifikationer på vilka kostnader en anbudsgivare har för den tjänst som omfattas av anbudet.

Kravet ansågs konkurrensbegränsande eftersom sådana uppgifter kan betraktas som affärshemligheter och ett krav på utlämnande av sådana uppgifter kan medföra att leverantörer avhåller sig från att lämna anbud. Motsvarande effekt på konkurrensen kan krav på redovisning av inköpspriser och marginaler antas ha. Det framgår inte om RÅ-domen har åberopats i och/eller prövats av förvaltningsrätten eller kammarrätten.

Med hänsyn till att inköpspriser utgör affärskänslig information hade det enligt vår mening även varit önskvärt att kammarrätten redogjort för sin bedömning av leverantörens proportionalitetsinvändning, det vill säga att det fanns mindre ingripande alternativ än att kräva redovisning av inköpspriser och angivande av procentuella påslag för produktgrupper, såsom att i stället ställa krav på att ersättningsprodukter ska ha samma pris som produkten som ersätts.

Domstol och målnummer
Kammarrätten i Göteborgs dom den 4 november 2021 i mål nummer 7932-20.

Juristpanelen

Läs mer: KvalificeringPraxisRamavtalRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar
Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?

Nytt från Upphandling24

  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden
  • Uppsalamålet: 4, 5 eller 7 villkor

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025