Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Först inlämnade anbudet vinner

Protesterna mot att göra upphandlingen till en hastighetstävling vann gehör. Men även om Landstinget Dalarna nu backar på denna punkt verkar anbudsgivarna ha svårt att ringa in bland annat förväntningar.

| 2018-02-07

Landstinget Dalarna behöver ta hjälp av konsulter för att avlasta upphandlingsenheten. Det finns behov av såväl kvalificerat stöd som smärre utbildningsinsatser samt genomförande av hela upphandlingsprojekt.

Därför pågår just nu en ramavtalsupphandling för två år med förlängningsmöjlighet i upp till två år. Av upphandlingsdokumenten framgår att avtal kommer att tecknas med en leverantör och att tilldelningsgrunden är ekonomiskt mest fördelaktiga anbud enligt bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

I likhet med den upphandling som Borås stad genomför av samma typ av konsultinsatser finns det frågetecken. Under punkt 6.2 i förfrågningsunderlaget listas vad som händer om det vid anbudsutvärderingen visar sig att två eller flera anbud hamnar lika.

I syfte att särskilja anbuden åt öppnar landstinget för att använda förhandling. Detta trots att förhandling inte tillåts i ett öppet förfarande.

Landstinget kan också komma att prioritera anbudsgivare som varit tidiga med att lämna in sitt anbud. Det först inkomna anbudet, enligt e-Avrops datering, får ett bättre utgångsläge. Också detta är en tveksam metod, då det finns lagstadgad rätt att få ett visst antal dagar på sig att lämna anbud.

Även om Landstinget Dalarna under fråga-svar-fasen backat på dessa båda punkter verkar anbudsgivarna fortfarande aningen rådvilla. Många frågor rör vad som krävs för att nå olika omdömen i svårutvärderade parametrar som förväntningar och samarbetsförmåga.

Precis som i Boråsfallet klagas det också på svårigheter att utläsa omfattningen av behovet. Landstinget svarar att man idag inte vet exakt hur många konsulter som kommer att behövas – det styrs av inkommande uppdrags dignitet samt resultatet av pågående rekrytering av upphandlare.

Annons

Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!

Läs mer: AnbudRamavtalUtvärderingsmodellÖvriga tjänster

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

6 kommentarer på "Först inlämnade anbudet vinner"

  1. Lars skriver:
    2018-02-07 kl. 16:01

    Landstinget Dalarnas upphandling är märkligt på ett flertal sätt. Ett bekymmer är även att ansvarig upphandlare nästan bor granne med ägaren till ett välkänt upphandlingskonsultföretag. Misstanke förligger därför att många av dessa otydliga och luddiga krav beror på ett önskemål att rikta upphandlingen till det välkända företaget med vilket en tidigare avtalsrelation redan finns upparbetad… Enda rimliga sättet att undvika spekulationer om otillbörlig vänskapskorruption är att avbryta upphandlingen och annonsera en ny med höga krav och lägsta pris som utvärderingskriterium. Då försvinner alla möjligheter till godtycklig poängsättning. Snälla Landstinget Dalarna, tänk på ert rykte som en professionell upphandlingsorganisation!

    Svara
    1. Joel Valtanen skriver:
      2018-02-08 kl. 13:53

      Upphandlingsavdelningen i Landstinget Dalarna är mycket uppmärksam på korruptionsproblematik och undviker situationer där det ens kan föreligga misstanke om jäv eller vänskapskorruption.
      I ovanstående kommentar antyds att ansvarig upphandlare ”nästan bor granne med ägaren till ett välkänt upphandlingskonsultföretag”. Företaget nämns inte med namn. Oss veterligt finns endast ett konsultföretag i upphandlingsbranschen som har kontor i Falun.
      Upphandlingsavdelningen har – efter det att kommentaren publicerades – tagit fram uppgifter om det åsyftade företaget. Företaget har bland annat kontor i Falun. Ägaren bor i en av byarna utanför Falun, men inte i samma by som den ansvarige handläggaren. Verkställande direktören finns i Stockholm. Det saknas helt personliga relationer mellan företaget och upphandlarna på upphandlingsavdelningen. Vi är noggranna vad gäller att undvika misstankar om korruption och tillåter inte att en upphandlare får ett uppdrag där det föreligger en jävssituation.
      Att bo i samma kommun eller i samma område konstituerar inte jäv. Vänskapskorruption är något helt annat och innebär att det finns en personlig relation som kan påverka handläggningen av ett uppdrag.

  2. Marianne Hammarström skriver:
    2018-02-08 kl. 14:44

    Lars ! Nu är du väl helt ute och cyklar med dina spekulationer och tarvliga anklagelser. Undrar just vem som professionell i sammanhanget.

    Svara
  3. Lars skriver:
    2018-02-09 kl. 11:26

    Marianne! Synd att du uppfattar det som tarvliga anklagelser. Det är inte syftet. Jag återberättar hur folk i branschen pratar om den upphandling som du ansvarar för och som i många avseenden har brister. Alla som jobbar i branschen vet att vänskapskorruption förekommer och misstankarna om detta ökar när förfrågningsunderlaget öppnar upp för subjektiva bedömningar. Det låter strålande att Landstinget Dalarna tar risken för jäv på allvar. Ni har fortfarande möjlighet att dra tillbaka upphandlingen och ändra på krav och utväreringsmodell för att minska misstankarna. Bra att Inköpsrådet uppmärksammat denna upphandling och att landstinget är medvetna om att eventuella snedsteg kommer att uppmärksammas framöver.

    Svara
  4. Johan skriver:
    2018-02-09 kl. 19:35

    Visst har upphandlingen onekligen brister, men det är väl inte alls korrekt att som aktuell frågeställare gjorde, påstå att det definitivt inte är tillåtet att använda tiden för när ett anbud lämnades in som selektering ,vid en situation där det inte går att skilja anbuden åt utifrån mervärden eller pris. Lagen reglerar hur lång anbudstider minst ska vara och att hänsyn även ska tas till komplexiteten i upphandlingen när den bestäms av UM, men det finns inget i lagen som säger att alla AG faktiskt ska lämna in anbudet på exempelvis sista dagen.

    Det förefaller inte heller som sannolikt att lottning är det enda objektiva och tillåtna sättet att skilja anbud åt i dessa situationer, därtill är nog frågan om inte tidpunkten för när anbudet lämnades in,är mer objektiv än metoden lottning . Har för mig att detta sätt prövats i annat EU land och att det där bedömdes vara tillåtet. Så därför tycker jag att det var synd att dem inte stod på sig i just den delen.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2018-02-12 kl. 10:57

      Johan, förstår inte hur du resonerar?

      Om man går på ”först till kvarn”-metoden som någon slags urskiljning så slår ju det helt och hållet ut syftet med dels reglerna om skälig tid att inge anbud, dels principen om transparens och likabehandling.

      Transperensen åsidosätts för upphandlingen blir inte förutsägbar eftersom man inte vet vilket datum som faktiskt gäller för att ha chans att vinna.

      Likabehandlingen åsidosätts eftersom olika anbudsgivare har olika förutsättningar att noggrannt upprätta anbud och de bevis som begärs.

      Och skulle man nu finna det lämpligt med först till kvarn metod så förutsätter ju det att man talar om för anbudsgivarna hur många veckor de åtminstone har på sig innan ”tävlingen mot mål” startar eftersom det aldrig kan accepteras att en anbudsgivare vinner med sådan metod om denne lämnat in anbudet på så kort tid att den strider mot 11 kap. / 19 kap. 15 §.

      Med lottning undviker du det mesta av ovanstående problem och risker.

      Du får gärna återkomma med källa på målet du omnämner.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud