Flera mål i retur efter rättegångsfel

Sammanfattning
I mål om offentlig upphandling är förvaltningsrätten behörig att döma (domför) med en ensam juristdomare om det inte finns en särskild anledning till att målet prövas av en fullsutten rätt där även nämndemän deltar i avgörandet. Kammarrätten i Göteborg ansåg att det fanns särskild anledning att en serie upphandlingsmål skulle prövas av en fullsutten rätt.

Eftersom förvaltningsrätten hade dömt i målen med enbart två juristdomare undanröjde kammarrätten förvaltningsrättens domar och återförvisade målen till förvaltningsrätten för ny prövning.

Bakgrund
Västra Götalandsregionen genomförde en samordnad nationell upphandling för samtliga regioner i Sverige av hyrpersonal inom hälso- och sjukvård. I upphandlingsdokumenten angavs att leverantörer kunde lämna anbud under hela avtalstiden.

Flera leverantörer ansökte om överprövning av upphandlingen och yrkade att upphandlingen skulle göras om.

Regionerna ansåg att ansökningarna skulle avslås och hävdade i första hand att lagen om offentlig upphandling inte var tillämplig på det förfarande som använts eftersom det rörde sig om ett auktorisationssystem, som är ett alternativ till offentlig upphandling.

I andra hand menade regionerna att upphandlingen reglerades av de nya reglerna i 19 kap. LOU eftersom upphandlingen påbörjades i november 2022 och att regionerna därför var fria att själva utforma förfarandet. Att regionerna tidigare hade avbrutit en annonserad upphandling efter att den överprövats innebar inte att upphandlingen hade påbörjats vid en tidigare tidpunkt.

Förvaltningsrätten bedömde att LOU skulle tillämpas på upphandlingen. Förvaltningsrätten ansåg att även om regionerna hade avbrutit ett tidigare upphandlingsförfarande så hade ett nytt förfarande inletts därefter, varför det nu gällande 19 kapitlet i LOU var tillämpligt.

Förvaltningsrätten ansåg inte att sökandena hade visat att regionerna hade agerat i strid med LOU och avslog ansökningarna om överprövning. Målen avgjordes av två juristdomare utan medverkan av nämndemän.

Domarna överklagades till kammarrätten.  

Kammarrättens bedömning
Frågan i kammarrätten var om förvaltningsrätten varit behörig att döma i målen (domför) med två juristdomare utan medverkan av nämndemän.

Kammarrätten konstaterade att det följer av lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar att en förvaltningsrätt i mål om offentlig upphandling är behörig med ensam juristdomare om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, det vill säga också med nämndemän.

Kammarrätten konstaterade att det har funnits ett utredningsförslag om att införa en möjlighet att utöka antalet juristdomare i mål som kan avgöras av en ensam juristdomare så att dessa kunde avgöras av två juristdomare.

Lagstiftaren valde att inte gå vidare med det förslaget eftersom möjligheten för en ensam juristdomare att döma i upphandlingsmål förutsätter att det inte är påkallat av någon särskild anledning att målet prövas av en fullsutten rätt. Möjligheten att pröva målen med två juristdomare skulle därför ha varit begränsad.

Lagstiftaren menade att särskilda skäl att pröva ett mål i fullsutten rätt kan vara att målet är svårbedömt eller av särskild betydelse för en enskild part. Om ett mål är av sådan kvalificerad art att det är motiverat med förstärkt sammansättning bör det i första hand ske genom att målet prövas i en fullsutten rätt, varefter det är möjligt att överväga ytterligare förstärkning med en juristdomare eller nämndeman.

Kammarrätten noterade att upphandlingen avsåg samtliga regioner i Sverige, hade ett omfattande värde och att målen aktualiserade komplexa frågor. Kammarrätten ansåg därför att det var motiverat med förstärkt sammansättning i förvaltningsrätten men att detta skulle ha skett genom att förvaltningsrätten dömt i fullsutten rätt, med medverkan av nämndemän. Förvaltningsrätten var inte domför med enbart två juristdomare.

Eftersom ett fel hade begåtts i förvaltningsrätten undanröjde kammarrätten förvaltningsrättens domar och skickade tillbaka målen till förvaltningsrätten för ny prövning.

Analys
Utifrån ordalydelsen i av lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och med beaktande av att lagstiftaren uttryckligen har avvisat ett förslag om att rätten ska kunna bestå av enbart flera juristdomare torde kammarrättens beslut vara okontroversiellt. Beslutet väcker dock en intressant fråga: När är ett upphandlingsmål av så kvalificerad art att det är påkallat av särskild anledning att målet inte kan avgöras av en ensam juristdomare?

Kammarrätten bedömde att det var motiverat att målen skulle avgöras med medverkan av nämndemän eftersom upphandlingen var rikstäckande och av ett stort värde liksom att målet rymde komplexa frågor.

Vilken vikt som läggs vid de enskilda rekvisiten framgår inte av kammarrättens beslut. Frågan om när det är påkallat att ett upphandlingsmål avgörs i fullsutten rätt tycks inte heller ha varit föremål för tidigare klargöranden i rättspraxis.

Upphandlingsmål är många gånger komplexa i den meningen att ett flertal olika lagar kan aktualiseras, bland annat lagstiftning som gäller för de varor eller tjänster som upphandlas eller frågor om säkerhetsskyddslagstiftningen. Många upphandlingar handlar också om stora värden och kan vara av stor betydelse för en enskild leverantörs fortsatta framgång på marknaden.

Även om kammarrättens beslut ger viss vägledning om när ett mål behöver avgöras i fullsutten rätt, är det inte klarlagt om exempelvis upphandlingens värde eller om målet rymmer komplexa frågor enskilt kan motivera att målet avgörs av en fullsutten rätt där även nämndemän ska medverka.

Det kan därför finnas anledning för den part som förlorat ett mål i förvaltningsrätten att vara vaksam på rättens sammansättning och om målet har fått den prövning som regelverket förutsätter.

Slutligen bör uppmärksammas att reglerna om när en förvaltningsrätt respektive kammarrätt är domför skiljer sig åt, varför avgörandet inte är applicerbart på kammarrättens sammansättning vid prövning av upphandlingsmål.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Göteborgs beslut den 24 augusti 2023 i mål nr 4338–4364-23. Kammarrätten i Göteborg har även den 7 juli 2023 meddelat beslut av samma innebörd i flera mål som avser samma upphandling, se mål nr 4066-4092-23, 4095-4121-23, 4028-4054-23 och 3848-3874-23.

Juristpanelen