Fängelse och miljonskadestånd

Sammanfattning
Tingsrätten i Malmö dömer två tjänstemän som medverkade i en av Region Skånes upphandlingar för grov trolöshet mot huvudman efter att tjänstemännen läckt sekretessbelagd information om en upphandling till en leverantör. Den ena tjänstemannen döms även för grovt tagande av muta. Deras straff blir två år och tre månaders fängelse respektive två års fängelse.

Företrädaren för leverantören döms för grovt givande av muta och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman till tre års fängelse.

De dömda är även ålagda att betala skadestånd om 27,6 miljoner kronor.

Fakta i målet
Under 2018 upphandlande Region Skåne och Västra Götalandsregionen gemensamt ett it-system enligt LOU till ett värde av en miljard kronor. Fyra leverantörer lämnade anbud, varav en av leverantörerna, här kallat bolaget, tilldelades kontraktet efter att övriga leverantörer uteslutits. Kontraktet inleddes med en testfas i tre månader, och kontraktet skulle förlängas om tjänsten motsvarade förväntningarna.

Innan, under och efter upphandlingsförfarandet har två anställda av Region Skåne som medverkade i upphandlingsförfarandet löpande läckt sekretessbelagd information om upphandlingen till en företrädare för bolaget. Kommunikationen mellan de två tjänstemännen och företrädaren för bolaget skedde genom omfattande chattkonversationer, men även per e-post.

Som exempel erbjöd företrädaren vid vissa tillfällen tjänstemännen att lämna synpunkter på text/dokument/filer, material som företrädaren skulle skicka in i upphandlingen. Tjänstemännen gav även företrädaren för bolaget råd i övrigt hur anbudet skulle utformas samt stöd och hjälp inför efterföljande anbudspresentationer när anbudet var inlämnat.

Tjänstemännen höll företrädaren löpande informerad om upphandlingens genomförande, inklusive innehållet i konkurrenternas anbud.

Informationen lämnades i syfte att bolaget skulle vinna upphandlingen. Då kontraktet tilldelades bolaget hade båda tjänstemännen erbjudits anställning, konsultarbeten eller delägarskap i bolaget.

Domstolens bedömning
En person ska dömas för trolöshet mot huvudman om personen missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen. Med missbruk avses att personen gjort något han uppenbarligen inte borde ha gjort med hänsyn till sina skyldigheter gentemot huvudmannen.

Tingsrätten anger att det strider mot principen om likabehandling och kravet på objektivitet om en leverantör får information som andra leverantörer inte har tillgång till. Dessutom är det viktigt att personliga hänsyn och preferenser hos de individer som är inblandande inte påverkar valet av leverantör.

Genom att de två tjänstemännen för Region Skåne har haft omfattande kontakt med bolaget har bolaget hamnat i en förmånligare ställning än övriga leverantörer. Särskilt påverkar omständigheten att bolaget fick information och råd om prissättning vid flera tillfällen. Tingsrätten noterade att det inte gick att utesluta att de andra leverantörerna inte hade uteslutits om hanteringen av upphandlingen hade varit korrekt.

Att lämna känsliga uppgifter till leverantörer vid offentliga upphandlingar är att missbruka sin förtroendeställning. Slutligen krävs även att skada förekommer för huvudmannen. Bolaget fick i olika skeden i upphandlingen information om prissättning, vilket gjorde att konkurrensutsättningen hämmades. Tingsrätten anför att detta innebär skada för huvudmannen, alltså Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Båda tjänstemännen skulle därmed dömas för grov trolöshet mot huvudman. Företrädaren för bolaget skulle dömas för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.

Gällande mutbrott anför tingsrätten att den som är arbetstagare eller utövar ett uppdrag, och tar emot, godtar ett löfte eller begär en otillbörlig förmån döms för tagande av muta. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån döms för givande av muta. Förmånen ska vara ”otillbörlig” för att utgöra ett brott.

Tingsrätten anger att varje transaktion som objektivt har förutsättningar att påverka utförandet av uppgifter är att se som otillbörliga. På grund av offentliga upphandlingars starka integritetsskydd anses även förmåner av obetydligt värde otillbörliga. Vid bedömning av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det är ett angrepp på en särskilt ansvarsfull ställning, vilket ärenden i större offentliga upphandlingar ofta är.

Tingsrätten finner att de erbjudanden om anställning och uppdrag som förekommit utgör sådan förmån som avses i bestämmelserna om givande och tagande av muta. På grund av upphandlingens stora värde och risken för patientsäkerheten ansågs brotten vara grova.

Den ena tjänstemannen skulle därmed även dömas för grovt tagande av muta och företrädaren för bolaget för grovt givande av muta. Den andre tjänstemannen friades från åtalspunkten.

Gällande påföljder dömdes företrädaren för bolaget till tre års fängelse. Den ena tjänstemannen dömdes till två år och tre månaders fängelse, den andre till två års fängelse.

På grund av tjänstemännens agerande uppstod en jävssituation i upphandlingen, vilket innebar att kontraktet fick avbrytas. Upphandlingens värde gick därmed förlorat. De tre gärningsmännen skulle till följd av detta även ersätta Region Skåne och Västra Götalandsregionen (skadestånd) för kostnaderna för genomförandet av upphandlingen, Bolagets fakturor, testfasen och utredningskostnader för extern granskning av upphandlingsförfarandet.  

Skadeståndet för de dömda att betala fastställdes till 27,6 miljoner kronor.

Analys
Av tingsrättens dom kan konstateras att kravet på objektivitet och principen om likabehandling innebär att tjänstemän inte får missbruka sin ställning och erbjuda en viss leverantör information som samtliga leverantörer inte har tillgång till. Vidare får tjänstemän med makt i upphandlingen inte ha personliga angelägenheter som på ett objektivt sätt kan påverka deras beslutsfattande.

Tingsrätten framhåller att det vid offentlig upphandling är av största vikt att information ges till samtliga leverantörer på ett likvärdigt sett. Även om inte all information som lämnades till bolaget omfattades av sekretess innebär det en otillbörlig fördel att företaget inte själv behöver leta efter, sålla och värdera information. Av detta följer att information som endast ges till vissa leverantörer strider mot principen om likabehandling, även om informationen inte är sekretessbelagd eller av avgörande betydelse.

För tjänstemän i upphandlingsförfaranden ställs höga krav på integritet, att inte låta personliga hänsyn påverka bedömningen och att anmäla jäv till arbetsgivaren om en jävssituation uppstår.

Om tjänstemän i en upphandling missbrukar sin ställning, exempelvis genom att ge en viss leverantör underhandsinformation, så utgör detta inte bara en överträdelse av LOU, utan innebär även att tjänstemännen kan dömas för brott. Som vi ser av domen kan detta innebära förhållandevis hårda fängelsestraff och ett omfattande skadeståndsansvar.

Målnummer och domstol
Tingsrätten i Malmös dom den 28 maj 2021 i mål nummer B12749-20.

Juristpanelen