Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Fälls för att ha tecknat för få avtal

Länsstyrelsen i Kronobergs län talade i upphandlingsdokumenten inte om med hur många leverantörer som man tänkt att teckna avtal. Upphandlingen måste därför göras om enligt kammarrättens dom.

| 2017-08-25

Jacksons Trädvård får rätt mot Länsstyrelsen i Kronobergs län. Upphandlingen av trädgårdsarbete måste tas om sedan länsstyrelsen brutit mot transparensprincipen.

Till en början var beskedet att ramavtal skulle tecknas med minst tre leverantörer, detta såklart under förutsättning att det kom in tillräckligt många kvalificerade anbud. Fast av tilldelningsbeslutet framgår att endast två avtal träffats.

Klagande bolag, som rankats trea i områdena Älmhult och Uppvidinge, blev därmed utan uppdrag.

Domstolen noterar att det inte fanns specificerat med hur många leverantörer som avtal skulle tecknas. I den kortfattade domen slås fast att de objektiva villkoren ska anges i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet.

Enligt kammarrättens mening innebär länsstyrelsens brott mot transparensprincipen att bolaget kunnat komma att lida skada. Upphandlingen ska därför göras om.

Annons

Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!

Läs mer: AnbudRamavtalÖverprövningÖvriga tjänster

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

7 kommentarer på "Fälls för att ha tecknat för få avtal"

  1. dennis axelsson skriver:
    2017-08-25 kl. 09:01

    Hej!
    Jag har skrivit i FFU att vi kommer anta 3-5 i rang och 5-8 leverantörer för förnyad konkurrens. Är man då skyldig att anta 8 leverantörer i FK om de uppfyller kraven – eller kan man anta 5st fast 8 st har klarat kraven?

    Alt. att man skriver minst 5st, kan man då anta 8st?

    Svara
    1. Mattias skriver:
      2017-08-25 kl. 15:40

      Spontant skulle jag säga att en sådan skrivning inte skulle nå upp till LOU:s hårda krav på transparens och tydlighet. Man blir då skyldig att anta åtta om alla uppfyller minimikraven. Minst fem blir troligtvis ännu mer fel. Men det hade varit intressant att få det prövat.

    2. Amar Al Djaber skriver:
      2017-08-27 kl. 15:39

      Jag gör precis som du Dennis, anger att ramavtal kommer tecknas med flera och anger högsta och lägsta intervall på antal leverantörer. Ibland tar jag inte alls med något intervall och anger att ramavtal tecknas med flera dock minst tre för att täcka myndighetens behov av tjänsten ( förutsatt att det finns tillräckligt många leverantörer)

      Detta har prövats av Kammarrätten i Göteborg mål nr 6541-6544-11 och där konstaterades att det inte stred mot transparensprincipen att agera på detta sätt.

      Se även Högsta förvaltningsdomstolens dom 6787-11, 6789–6791-11 där PT inte medgavs.

    3. Jakob Waldersten skriver:
      2017-08-28 kl. 12:05

      Jag skulle starkt avråda dig från att ange ett spann liknande det du skriver. Anges istället maxantalet ni söker (se vidare nedan).

      Det rättsfall Dennis hänvisar till ska till att börja med tas med en nypa salt då upphandlingsrättstillämpningen gått mot en betydligt striktare linje de senaste åren. Vidare kan man av den hänvisade domen läsa att den upphandlande myndigheten förutom att ange att x-y antal leverantörer skulle antas också uppgav i upphandlingsdokumenten bl.a. att valet av antal leverantörer berodde på vilken kapacitet anbudsgivarna hade, alltså om x antal större aktörer med stor kapacitet kom på de första platserna så behövdes inte det tilldelas y antal ramavtal (läs och jmf. domen). Det fanns även ytterligare relevanta omständigheter avseende fördelningssättet av avtalen, och domstolen tillämpade här ett stycke i ÄLOU (5 kap. 6 §, 2 st. som inte ens finns kvar i NLOU.

      Vidare ska en upphandlande myndighet alltid kunna motivera sitt val av metod i varje enskild upphandling och anger man en möjlighet att efter anbudsöppning välja antal leverantörer så måste det kunna försvaras i ljuset av de upphandlingsrättsliga principerna.

      Slutligen har jag svårt att se varför man måste ge ett spann ö.h.t. Varför inte bara ange till max antal leverantörer man söker? Söker du ex. 5 leverantörer, men efter kvalificeringen endast har 4 kvar så kan du ju tilldela ramavtal till dessa 4. Se dock till att om du använder volymfördelning som fördelningsnyckel ha angett villkor för hur fördelningen ska omfördelas ifall färre antal anbudsgivare kvalificeras.

    4. Jakob Waldersten skriver:
      2017-08-28 kl. 12:08

      Ursäkta, blev fel namn, menade givetvis det rättsfall Amar hänvisar till.

  2. Jonna skriver:
    2017-09-04 kl. 14:19

    Amar Al Djaber

    Jag ser inte fördelen med att inte ange antalet leverantörer redan i underlaget.
    Som anbudsgivare har det hänt att vi inte lämnar in anbud på en upphandling just på grund av att antalet antagna leverantörer inte är specificerat.

    Dessa upphandlingar prioriterar vi oftast bort då det är oförutsägbart och svårt för oss att beräkna potentiell omfattning för oss. Det gör oss som leverantör mindre villiga att lägga den tid och de resurser som krävs för att lämna ett anbud.

    Svara
  3. Justinianus skriver:
    2017-09-07 kl. 12:00

    Hej Amar,

    Det kan vara godtagbart att ange ett antagningsspann endast i fall UM har uppräknat förutsättningarna för tilldelning (t.ex. högsta tillåtna prismarginal o. dyl.) i förfrågningsunderlaget eller upphandlingsannonsen.

    Se även senaste Kammarrättsdom i sakfrågan: https://www.konkurrensverket.se/beslut/1_20170731123517_1324-17.pdf

    Svara

Lämna ett svar till dennis axelsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud