Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

ABT, AB och LOU – avsluta kontrakt?

Det finns anledning till eftertanke om upphandlingslagarnas bestämmelser om skyldighet att avsluta kontrakt medför särskilda regleringar i de administrativa föreskrifterna, skriver Per-Ola Bergqvist, advokat och en av Inköpsrådets experter.

| 2020-04-23
Per-Ola Bergqvist, advokat och en av Inköpsrådets experter.

Utifrån byggstandardavtalen, AB 04 och ABT 06, och skyldigheten att avsluta kontrakt/ramavtal i 17 kap 17 § LOU och 16 kap 17 § LUF uppkommer frågan om särskilda regleringar i de administrativa föreskrifterna.

Inte sällan, i vart fall vid upphandlingar över tröskelvärdena, påträffas numera i Administrativa föreskrifter vid offentlig upphandling av byggentreprenader under koden AFC/D.8 ett tillägg till AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1 – beställarens rätt att häva entreprenadavtalet.

Det innebär att beställaren, utöver vad som anges i AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1, har rätt att häva entreprenadavtalet om omständigheter i 17 kap 17 § LOU eller 16 kap 17 § LUF är för handen.

Enligt dessa bestämmelser ska en upphandlande myndighet/enhet se till att kontrakt och ramavtal som ingås efter upphandling innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta kontraktet eller ramavtalet, om

1. det har varit föremål för en ändring som inte är tillåten,

2. leverantören vid tidpunkten för beslutet att tilldela kontraktet eller att ingå ramavtalet befann sig i någon av de situationer som avses i 13 kap. 1 § LOU eller LUF och borde ha uteslutits från upphandlingen eller

3. om Sverige, på grund av kontraktet, blivit fällt i EU-domstolen för att ha åsidosatt sina fördrags- eller direktivsrättsliga skyldigheter.

Villkoren för att avsluta kontraktet eller ramavtalet ska anges i något av upphandlingsdokumenten. Någon möjlighet för upphandlande myndigheter och enheter att inte villkora avtalet i enlighet med paragrafens bestämmelser finns därför inte.

Det är dock, enligt förarbetena, en fråga för parterna att närmare reglera hur avtalet ska avslutas och vad konsekvenserna av detta ska vara.

Det ska framhållas att lagtexten inte talar om hävning utan om ”avslutande” av kontraktet eller ramavtalet. Det är en möjlighet att avsluta vid dessa omständigheter, inte en skyldighet, vilket är värt att notera.

Det talas heller inte om en total återgång till förmögenhetsläget om avtalet inte hade ingåtts, utan om ett avslut, vilket torde innebära de återstående arbetena.

En första fråga är om placeringen av en möjlighet att avsluta avtalet överhuvudtaget ska återfinnas som ett tillägg till AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1. Hävning avser ju normalt ett kontraktsbrott från den andra parten och för återstående arbeten enligt standardavtalen.

Det kan åtminstone argumenteras för att punkten 2 – där ju försyndelsen ligger helt på entreprenören – ska ge beställaren en rätt att häva och kanske till och med ha rätt till skadestånd enligt AB 04 och ABT 06 kap 8 § 6.

En sådan ordning, när beställaren medverkat till en otillåten ändring, det vill säga en otillåten direktupphandling , torde närmast tala för det omvända, att entreprenören rimligen borde ha rätt till skadestånd om kontraktet eller ramavtalet avslutas på denna grund.

Den tredje punkten, vilket torde vara svårt att förutse av någon av parterna, ja där vore det möjligen lämpligt att vardera parter står sina kostnader och skador när kontraktet avslutas.

Ett slentrianmässigt och rakt införande av 17 kap 17 § LOU eller 16 kap 17 § LUF som tillägg till AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1 synes därför olämpligt då det får konsekvensen att AB 04 och ABT 06 kap 8 § 6 – beställarens rätt till skadestånd – inte gäller när entreprenören skulle ha uteslutits enligt 13 kap 1 § LOU eller LUF.

Med en sådan skrivning står entreprenören utan rätt till ersättning för sin skada när beställaren gjort sig skyldig till en otillåten ändring. Mer logisk synes en sådan reglering vara avseende punkten 3 – när brott mot fördraget konstateras av EU-domstolen.

En intressant tanke är om möjligheterna till avbeställning/avgående arbete med den konsekvensreglering som återfinns i AB 04 och ABT 06 kap 6 § 11 om slutavräkning skulle kunna tillämpas, åtminstone om en otillåten ändring av kontraktet/ramavtalet skett.

Det innebär ju ett avslut av avtalet som gäller resterande arbeten med en ekonomisk reglering i entreprenörens favör. Givet den frihet som förarbetena anger får förekomma om hur avslutet ska gå till och vilka konsekvenserna ska vara, kanske 17 kap 17 § p 1 LOU och 16 kap 17 § LUF p 1 överhuvudtaget inte behöver omnämnas då möjligheten att avbeställa och konsekvenserna redan finns beskrivna i standardavtalet?

Sammanfattningsvis, differentiering och eftertanke synes påkallat av 17 kap 17 § LOU och 16 kap 17 § LUF vad det gäller dess införande i Administrativa Föreskrifter. Oönskade konsekvenser kan annars, om saken ställs på sin spets, dyka upp.

Per-Ola Bergqvist
Advokat, Foyen Advokatfirma

Har du frågor om entreprenadavtal? Mejla info@inkopsradet.se

Annons

Är du intresserad av entreprenadupphandling?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning för dig som arbetar med entreprenadupphandlingar. En intensiv tvådagarskurs som ger förståelse för entreprenadupphandlingens olika steg, standardavtal, uppföljning och mycket mer.
Läs mer här!

Läs mer: EntreprenadExpertkommentar

Per-Ola Bergqvist

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “ABT, AB och LOU – avsluta kontrakt?”

  1. Marianne Hammarström skriver:
    2020-04-23 kl. 09:12

    Mycket bra artikel som klargör att slentrianmässiga tillägg till AB/ABT inte alltid är genomtänkta. Beställarna måste bli bättre på att förstå innebörden och eventuella konsekvenser. Tyvärr förkommer många av dessa ändringar och tillägg i Beställarnas ”mallar” och i och med detta kanske de inte hanteras på rätt sätt inför varje unik upphandling.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

Upphandlingsjurist till Skånes Kommuner

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Per-Ola Bergqvist

Per-Ola Bergqvist är advokat och delägare i Foyen Advokatfirma. Han är specialiserad på entreprenadjuridik och partnering.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Allmän hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetAllmän hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…
Fredrik : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Tycker bedömningarna verkar ganska rimliga. För vad är egentligen viktigast; att hitta ekonomiskt mest fördelaktiga leverantörer för skattepengarna, som faktiskt…
Björn : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Detta var ett riktigt tråkigt och dåligt beslut från domstolarna. Det vinnande anbud var utan tvekan bristfälligt och ska ha…
Erik : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att det kan vara bra "att att använda hela upphandlingspaletten". Utmaningen med auktorisationssystem, och även med…
MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…

Senaste inläggen

  • Allmän hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026