Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

ABT, AB och LOU – avsluta kontrakt?

Det finns anledning till eftertanke om upphandlingslagarnas bestämmelser om skyldighet att avsluta kontrakt medför särskilda regleringar i de administrativa föreskrifterna, skriver Per-Ola Bergqvist, advokat och en av Inköpsrådets experter.

| 2020-04-23
Per-Ola Bergqvist, advokat och en av Inköpsrådets experter.

Utifrån byggstandardavtalen, AB 04 och ABT 06, och skyldigheten att avsluta kontrakt/ramavtal i 17 kap 17 § LOU och 16 kap 17 § LUF uppkommer frågan om särskilda regleringar i de administrativa föreskrifterna.

Inte sällan, i vart fall vid upphandlingar över tröskelvärdena, påträffas numera i Administrativa föreskrifter vid offentlig upphandling av byggentreprenader under koden AFC/D.8 ett tillägg till AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1 – beställarens rätt att häva entreprenadavtalet.

Det innebär att beställaren, utöver vad som anges i AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1, har rätt att häva entreprenadavtalet om omständigheter i 17 kap 17 § LOU eller 16 kap 17 § LUF är för handen.

Enligt dessa bestämmelser ska en upphandlande myndighet/enhet se till att kontrakt och ramavtal som ingås efter upphandling innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta kontraktet eller ramavtalet, om

1. det har varit föremål för en ändring som inte är tillåten,

2. leverantören vid tidpunkten för beslutet att tilldela kontraktet eller att ingå ramavtalet befann sig i någon av de situationer som avses i 13 kap. 1 § LOU eller LUF och borde ha uteslutits från upphandlingen eller

3. om Sverige, på grund av kontraktet, blivit fällt i EU-domstolen för att ha åsidosatt sina fördrags- eller direktivsrättsliga skyldigheter.

Villkoren för att avsluta kontraktet eller ramavtalet ska anges i något av upphandlingsdokumenten. Någon möjlighet för upphandlande myndigheter och enheter att inte villkora avtalet i enlighet med paragrafens bestämmelser finns därför inte.

Det är dock, enligt förarbetena, en fråga för parterna att närmare reglera hur avtalet ska avslutas och vad konsekvenserna av detta ska vara.

Det ska framhållas att lagtexten inte talar om hävning utan om ”avslutande” av kontraktet eller ramavtalet. Det är en möjlighet att avsluta vid dessa omständigheter, inte en skyldighet, vilket är värt att notera.

Det talas heller inte om en total återgång till förmögenhetsläget om avtalet inte hade ingåtts, utan om ett avslut, vilket torde innebära de återstående arbetena.

En första fråga är om placeringen av en möjlighet att avsluta avtalet överhuvudtaget ska återfinnas som ett tillägg till AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1. Hävning avser ju normalt ett kontraktsbrott från den andra parten och för återstående arbeten enligt standardavtalen.

Det kan åtminstone argumenteras för att punkten 2 – där ju försyndelsen ligger helt på entreprenören – ska ge beställaren en rätt att häva och kanske till och med ha rätt till skadestånd enligt AB 04 och ABT 06 kap 8 § 6.

En sådan ordning, när beställaren medverkat till en otillåten ändring, det vill säga en otillåten direktupphandling , torde närmast tala för det omvända, att entreprenören rimligen borde ha rätt till skadestånd om kontraktet eller ramavtalet avslutas på denna grund.

Den tredje punkten, vilket torde vara svårt att förutse av någon av parterna, ja där vore det möjligen lämpligt att vardera parter står sina kostnader och skador när kontraktet avslutas.

Ett slentrianmässigt och rakt införande av 17 kap 17 § LOU eller 16 kap 17 § LUF som tillägg till AB 04 och ABT 06 kap 8 § 1 synes därför olämpligt då det får konsekvensen att AB 04 och ABT 06 kap 8 § 6 – beställarens rätt till skadestånd – inte gäller när entreprenören skulle ha uteslutits enligt 13 kap 1 § LOU eller LUF.

Med en sådan skrivning står entreprenören utan rätt till ersättning för sin skada när beställaren gjort sig skyldig till en otillåten ändring. Mer logisk synes en sådan reglering vara avseende punkten 3 – när brott mot fördraget konstateras av EU-domstolen.

En intressant tanke är om möjligheterna till avbeställning/avgående arbete med den konsekvensreglering som återfinns i AB 04 och ABT 06 kap 6 § 11 om slutavräkning skulle kunna tillämpas, åtminstone om en otillåten ändring av kontraktet/ramavtalet skett.

Det innebär ju ett avslut av avtalet som gäller resterande arbeten med en ekonomisk reglering i entreprenörens favör. Givet den frihet som förarbetena anger får förekomma om hur avslutet ska gå till och vilka konsekvenserna ska vara, kanske 17 kap 17 § p 1 LOU och 16 kap 17 § LUF p 1 överhuvudtaget inte behöver omnämnas då möjligheten att avbeställa och konsekvenserna redan finns beskrivna i standardavtalet?

Sammanfattningsvis, differentiering och eftertanke synes påkallat av 17 kap 17 § LOU och 16 kap 17 § LUF vad det gäller dess införande i Administrativa Föreskrifter. Oönskade konsekvenser kan annars, om saken ställs på sin spets, dyka upp.

Per-Ola Bergqvist
Advokat, Foyen Advokatfirma

Har du frågor om entreprenadavtal? Mejla info@inkopsradet.se

Annons

Är du sugen på att fördjupa dig inom offentlig upphandling av entreprenader? Upphandling24 arrangerar en populär kurs för dig oavsett om du redan arbetar som entreprenadupphandlare eller om du är upphandlare inom andra områden. Läs mer här!

Läs mer: EntreprenadExpertkommentar

Per-Ola Bergqvist

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “ABT, AB och LOU – avsluta kontrakt?”

  1. Marianne Hammarström skriver:
    2020-04-23 kl. 09:12

    Mycket bra artikel som klargör att slentrianmässiga tillägg till AB/ABT inte alltid är genomtänkta. Beställarna måste bli bättre på att förstå innebörden och eventuella konsekvenser. Tyvärr förkommer många av dessa ändringar och tillägg i Beställarnas ”mallar” och i och med detta kanske de inte hanteras på rätt sätt inför varje unik upphandling.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Per-Ola Bergqvist

Per-Ola Bergqvist är advokat och delägare i Foyen Advokatfirma. Han är specialiserad på entreprenadjuridik och partnering.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud