Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hänvisa till varumärke: endast i nödfall

Hänvisning till varumärke är i många fall otillåtet och – även om det är tillåtet – sällan det bästa alternativet. Ange varans egenskaper i stället, skriver Fredrik Linder.

Det kan givetvis vara energi- och tidskrävande att arbeta fram en korrekt specifikation av en produkt i ett förfrågningsunderlag till en upphandling. Om man som upphandlande myndighet är nöjd med den produkt man använder för tillfället, kan det då ligga nära till hands att ta utgångspunkt i denna produkt och helt enkelt hänvisa till den i det nya förfrågningsunderlaget. Fördelarna kan förefalla uppenbara; myndigheten behöver inte lägga tid på att ta fram en specifikation, samtidigt som man genom hänvisningen gör tydligt för anbudsgivarna vilken produkt man är ute efter.

Dock bör man som upphandlande myndighet vara mycket försiktig med att hänvisa till ett visst varumärke i ett förfrågningsunderlag. De möjligheter som LOU ger för hänvisning till visst varumärke är nämligen mycket begränsade.

”Eller likvärdigt” räcker inte

Den grundläggande bestämmelsen när det gäller varumärkeshänvisningar finns i kapitel 6 paragraf 4 i LOU. Regelns innebörd är att hänvisningar exempelvis till varumärken endast får förekomma, om det inte är möjligt att beskriva upphandlingens föremål (det vill säga varan eller tjänsten) på något annat sätt. Redan detta visar tydligt att utrymmet för varumärkeshänvisningar är mycket litet. Det kan noteras att det inte föreslås någon ändring i sak i lagförslaget till nya LOU.

Men är det inte så att om man kopplar orden ”eller likvärdigt” till sin varumärkeshänvisning, så är hänvisningen alltid ok enligt LOU? Svaret är nej. Det är visserligen riktigt att en varumärkeshänvisning ska följas av orden ”eller likvärdigt”. Detta är dock en ytterligare förutsättning för att varumärkeshänvisningen ska vara tillåten. Om det går att beskriva produkten utan att hänvisa till ett varumärke, är en sådan hänvisning otillåten, även om den följs av orden ”eller likvärdigt”.

Ange varans egenskaper i stället

Vad är då alternativet till en varumärkeshänvisning? Svaret är egentligen ganska givet. Det som i grunden gör att man som upphandlande myndighet vill hänvisa till ett visst varumärke är givetvis inte märket i sig, utan de egenskaper och funktioner som den aktuella produkten har. I stället för att hänvisa till märket, kan man som upphandlande myndighet alltså identifiera de egenskaper som man anser vara anledningen till att den aktuella produkten passar så bra för myndighetens syften, och lista dessa egenskaper i förfrågningsunderlaget.

Denna metod uppnår dessutom vissa ytterligare fördelar jämfört med att hänvisa till ett varumärke. Dels kan man ta bort de eventuella negativa egenskaper som finns hos den produkt man tänkt hänvisa till. Dels öppnar man upp tydligare för andra produkter som myndigheten kanske inte hade kännedom om, men som har positiva egenskaper av värde för myndigheten.

Sammanfattningsvis är hänvisning till varumärke i många fall otillåtet och – även om det är tillåtet – sällan det bästa alternativet. Rådet till upphandlande myndigheter är därför att akta sig för att falla för frestelsen att endast hänvisa till visst varumärke, oavsett hur bekvämt detta kan tyckas vara.

 

 

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud