Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Enbart sanningsförsäkran räcker inte

ExpertkommentarLeverantörskontrollutredningens betänkande innehåller välkomna nyheter som en genomgång av vilka brott som faktiskt motsvaras av dem som nämns i LOU. Men andra delar väcker följdfrågor: Hur lång tid kan en leverantörsprövning komma att ta? Krävs inte ett mer träffsäkert verktyg än en sanningsförsäkran? Olle Lindberg, Kahn Pedersen, kommenterar utredningen.

| 2023-09-04
Advokat Olle Lindberg, Kahn Pedersen.

I augusti kom så till slut Leverantörskontrollutredningens betänkande ”En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter”, SOU 2023:43. Betänkandet riktar fokus mot en praktiskt mycket viktig fråga, nämligen den kontroll av leverantörer som måste göras i exakt alla upphandlingar och inte minst de svårigheter som upphandlande myndigheter och enheter har med det nuvarande systemet för kontroll.

Lite kuriosa i sammanhanget är att denna fråga var en av de första som jag (och en kollega) funderade över precis när 2016 års upphandlingslagar hade trätt i kraft.

Det är som sagt därför välkommet att Leverantörskontrollutredningen fick i uppdrag att ta sig an ämnet. En kortfattad sammanfattning av utredningen kan ni läsa här.

För egen del gläds jag över att betänkandet innehåller en detaljerad lista över vilka svenska brott som anses motsvaras av de brott som nämns i 13 kap. LOU, helt enkelt eftersom jag själv inte har någon som helst straffrättslig kompetens.

Jag tror att detta är en kompetensbrist som jag delar med såväl upphandlare som upphandlingsjurister runtom i riket. Jag hade nog dragit mig för att påstå att exempelvis grovt upphovsrättsbrott eller växtförädlarrättsbrott skulle kunna omfattas av 13 kap. 1 § 1 st. 1 p. LOU, det vill säga organiserad brottslighet i EU-rättslig mening, vilket utredningen bedömer kan vara fallet.

Utredningen gör här ett bra jobb med att förklara varför och hur de olika svenska brotten som nämns i betänkandet passar in i de olika punkterna i 13 kap. LOU, i vart fall för mig som straffrättslig lekman. Jag välkomnar betänkandet i dessa delar.

Något jag är lite mer fundersam över är hur det föreslagna systemet är tänkt att fungera och hur lång tid det kommer ta att använda. Kortfattat beskrivet är den föreslagna processen som följer.

  • En upphandlande myndighet begär att Bolagsverket genomför en samordnad registerkontroll avseende en leverantör.
  • Bolagsverket genomför sökningar i vissa särskilda register, som exempelvis belastningsregistret, konkursregistret och skattedatabasen.
  • Bolagsverket lämnar därefter ett sammanhållet svar till den upphandlande myndigheten.

Som framgår av betänkandet gör Leverantörskontrollutredningen bedömningen att det är möjligt att bygga en e-tjänst där svar i normalfallet erhålls direkt eller åtminstone inom 24 timmar. Så långt, allt gott. Riktigt gott, till och med.

Problemet är i de (undantags)fall där en företrädare för leverantören faktiskt förekommer i belastningsregistret, vilket utredningen också lyfter fram. I sådana fall är avsikten att Bolagsverket ska bedöma om belastningsuppgiften är relevant för att pröva om det finns skäl för uteslutning enligt upphandlingslagarna.

Först därefter lämnas svaret till den upphandlande myndigheten, så att myndigheten själv kan göra bedömningen av den aktuella belastningsuppgiften.

När det gäller exempelvis brott som rör organiserad brottslighet (13 kap. 1 § 1 st. 1 p. LOU) skulle en belastningsuppgift om människorov innebära att den upphandlande myndigheten måste analysera om gärningsmannen har begått brottet inom ramen för sitt deltagande i en kriminell organisation.

Först därefter kan det konstateras att brottet träffas av uteslutningsbestämmelsen i upphandlingslagarna, och först därefter kan uteslutningsförfarandet inledas.

Två saker slår mig när jag läser detta.

Det första är att den inledande bedömningen hos Bolagsverket sannolikt inte kommer att ske omedelbart, utan tvärtom riskerar att ta tid. Därefter ska den upphandlande myndigheten också göra den bedömningen, vilket naturligtvis riskerar att orsaka ännu större tidspillan i upphandlingsprocessen.

Det andra är att bedömningarna riskerar att bli komplicerade. Såväl praktiskt som rättsligt. I mitt jobb som upphandlingsjurist har jag mött många upphandlingsavdelningar hos upphandlande myndigheter och enheter, men jag har ännu inte sett någon upphandlingsgrupp som har anställda personer med särskild straffrättslig kompetens.

Såvitt känt är det (som tur är) inte alltför vanligt att leverantörernas företrädare har gjort sig skyldiga till den här typen av brottslighet, men jag undrar om statistiken är ofullständig på grund av att det helt enkelt inte har gjorts storskaliga kontroller tidigare. Jag hoppas dock att det inte finns ett mörkertal, utan att min farhåga är ogrundad.

I det nuvarande systemet lutar vi oss mot leverantörernas egna sanningsförsäkringar om att företrädarna inte har gjort sig skyldiga till brotten. Om man är lite konspiratoriskt lagd kan man dock tänka sig att en person som dömts för brott som har med organiserad brottslighet att göra kanske inte skulle dra sig för att osant intyga att uteslutningsgrunderna i LOU inte är tillämpliga på honom eller henne.

För systemets trovärdighets skull är det ändå välkommet att vi inom en snar framtid kanske har ett mer träffsäkert verktyg än en sanningsförsäkran.

Det ska bli mycket intressant att följa detta lagstiftningsarbete, och jag hoppas att upphandlande myndigheter och enheter tar tillfället i akt att inkomma med remissvar på betänkandet (när det väl skickas ut på remiss). En så praktiskt viktig fråga skulle verkligen tjäna på input från dem som tillämpar regelverket i praktiken.

Olle Lindberg
Kahn Pedersen

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Olle Lindberg är advokat vid Kahn Pedersen och är specialiserad på offentliga affärer. Olle skriver regelbundet om upphandling i olika juridiska tidskrifter och är även medförfattare till lagkommentaren till LOU hos en av de ledande rättsinformationstjänsterna för upphandlingsjuridik.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl