Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Domstolskritik mot IOP-betänkande

Mer jobb för domstolarna och tveksamt om ett särskilt register över idéburna aktörer har någon effekt. Det är ett par återkommande synpunkter i remissyttranden över betänkandet om idéburen välfärd.

| 2020-07-03
Regeringens utredare Samuel Engblom. Foto: Eva Edsjö.

 

I slutet av förra året presenterade utredaren Samuel Engblom sina förslag, vilka överlag tagits emot positivt av ideella organisationer men får kritik från bransch- och arbetsgivarorganisationer.

Remisstiden har nu gått ut och från domstolarna är kritiken samstämmig: konsekvensanalyser för rättsapparaten saknas och fler upphandlingsmål lär bli resultatet om utredningsförslagen genomförs.

Kammarrätten i Jönköping konstaterar i sitt yttrande att det rör sig om komplexa rättsområden som bland annat kommunerna ska tillämpa för att öka samverkan med idéburna aktörer.

”Det gäller såväl ingående av ett IOP som att reservera deltagandet i ett valfrihetssystem eller en upphandling av tjänster. De offentliga aktörerna kommer att ställas inför många gränsdragningsfrågor i förhållande till upphandlingslagstiftningen och det är sannolikt att rättsliga tvister kommer att uppstå. Med hänsyn till detta saknar kammarrätten en utförligare konsekvensanalys av förslagen i betänkandet. Framförallt konsekvenserna för de allmänna förvaltningsdomstolarna, men även för den statliga tillsynen över efterlevnaden av upphandlingslagstiftningen. Ett ökat antal ingående av IOP:er bör innebära en ökad arbetsbörda för Konkurrensverket. Konsekvenserna för domstolarna berörs inte över huvud taget.”, sammanfattar domstolen.

Kammarrätten i Stockholm riktar kritik mot att komplicerade EU-rättsliga frågor helt lämnas åt rättstillämpningen att besvara och ser det som olyckligt när ambitionen för upphandlingsmål annars är att försöka begränsa antalet överprövningar.

Om möjligheterna att reservera kontrakt till idéburna aktörer går bedömningarna isär. Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket avstyrker exempelvis det förslaget med hänvisningar till juridiska svårigheter.

Från arbetsgivarorganisationer hänvisas till Alingsåsdomen från HFD tidigare i år med ett snävt utrymme för att ingå IOP-avtal. Svenskt Näringsliv och Kompetensföretagen menar att rättslägen inte bör justeras efter domen.

Malmö stad och Svenska kyrkan är två rättsinstanser som vill se en särskild IOP-lag för att klargöra rättsläget.

”Det otydliga rättsläget i Sverige är förmodligen en viktig anledning varför det inte finns fler IOP-avtal. Vidare är det bekymmersamt att utredaren lägger ett stort ansvar på kommuner och regioner att själva pröva sig fram i gränslandet mellan IOP och LOU.”, anser Malmö stad.

SKR och Konkurrensverket är tveksamma till förslaget om ett särskilt register för idéburna aktörer skulle få praktisk betydelse

SKR saknar också juridisk klarhet kring kvinnojourernas verksamhet, där organisationen drivit linjen att den bör kunna undantas från upphandling.

Arbetsförmedlingen, Alingsås kommun (med hänvisning till IOP-domen), Funktionssätt Sverige (som representerar 400 000 medlemmar inom 46 förbund) samt större kommuner som Stockholm, Göteborg och Uppsala tillhör de mest positiva remissinstanserna.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling Idéburna aktörerIOP

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud