En leverantör yrkade att avtal mellan ett landsting och ett bolag för medicinsk sakkunnig i psykiatri skulle förklaras ogiltiga. Leverantören anförde att bolaget hade fakturerat belopp över direktupphandlingsgränsen och därför var det en otillåten direktupphandling. Landstinget menade att direktupphandling hade skett genom separata beslut samt att det totala beloppet för avtalen inte översteg beloppsgränserna för direktupphandling. Förvaltningsrätten fann det visat att det sammanlagda kontraktsvärdet understeg beloppsgränsen för direktupphandling och avslog ansökan.
Leverantören överklagade till kammarrätten och anförde att det rörde sig om samma typ av arbete, under samma tidsperiod och att de samlade kostnaderna översteg beloppsgränser för direktupphandling. Landstinget menade att tjänsterna var hänförliga till olika upphandlingar.
Kammarrätten anförde att värdet av ett kontrakt ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas enligt kontraktet samt att en upphandling inte får delas upp i syfte att kringgå LOU. Kammarrätten framhöll att det i förarbetena till LOU framgår att upphandlingar som har ett naturligt samband i tid och innehåll inte bör upphandlas separat. Kammarrätten konstaterade att det är en närmast identisk tjänst som landstinget har upphandlat i tre separata direktupphandlingar. Därmed hade direktupphandlingarna ett naturligt samband i såväl tid som innehåll och var av samma slag. Kammarrätten fann vidare att det framgick att kostnaden för avtalen översteg direktupphandlingsgränsen för året. Landstinget var därför skyldigt att annonsera upphandlingen och avtalen hade ingåtts genom otillåtna direktupphandlingar. Överklagandet bifölls och avtalen förklarades ogiltiga.