En myndighet utförde en upphandling avseende evakueringssystem med livflottar och service. Leverantör A överprövade upphandlingen och yrkade i första hand rättelse genom en ny utvärdering med beaktande av A:s anbud. I andra hand yrkade A att upphandlingen skulle göras om.
A ansåg att kraven i förfrågningsunderlaget stred mot likabehandlingsprincipen eftersom de var oproportionerliga och konkurrensbegränsande. Vidare anförde A att ramavtalstiden som myndigheten angett stred mot 7 kap. 2 § LOU då den var åtta år och det inte fanns några särskilda skäl till att den skulle vara längre än fyra år. Myndigheten bestred yrkandet och menade att det förelåg särskilda skäl med hänvisning till säkerhetsaspekten för färjetrafiken. Myndigheten framhöll vikten av ett enhetligt system som kunde användas över tid.
Förvaltningsrätten bedömde att myndigheten inte med tillräcklig tydlighet angett de omständigheter som skulle visa på särskilda skäl och rättfärdiga en längre avtalstid. Rätten framhöll att längre ramavtalstider kräver att förhållanden som ska visa på särskilda skäl är vederbörligt styrkta eftersom längre tider är konkurrensbegränsande. Det fanns skäl för ingripande enligt LOU menade förvaltningsrätten och beslutade att upphandlingen skulle göras om.
Myndigheten överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten, som meddelade prövningstillstånd.
Kammarrätten prövade om det förelåg särskilda skäl för ingripande enligt 7 kap. 2 § LOU. I sin bedömning gick kammarrätten på myndighetens linje och pekade på vikten av enhetlighet för systemen ur säkerhetssynpunkt. Kammarrätten bedömde att myndigheten därigenom visat att det förelåg särskilda skäl för en längre ramavtalstid. Rätten ansåg att den förlängda tiden var proportionerlig och en rimlig avvägning mellan föremålet för upphandlingen och hur presumtiva leverantörer påverkades. Kammarrätten fastslog att upphandlingen därför inte skulle göras om med anledning av den förlängda avtalstiden.
Eftersom förvaltningsrätten inte hade prövat A:s övriga grunder om ingripande enligt LOU, kunde kammarrätten som första instans med hänvisning till instansordningens princip inte pröva dessa. Kammarrätten återförvisade målet till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning.