Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

”Konstundantaget” inte tillämpligt, direkttilldelade avtal ogiltigförklarades (2)

Kammarrätten i Stockholm, 2018-12-06, mål nummer 4063-18, Undantag för konstnärliga skäl

En  kommun tilldelade uppdrag rörande platsspecifikt konstverk/konstnärlig utsmyckning på offentlig plats till vissa konstnärer. En annan konstnär ansökte om överprövning, dels av upphandlingen såsom otillåten direktupphandling, dels av avtalets giltighet.

B menade att värdet överskred direktupphandlingsvärdet och att regeln om möjlighet till förhandlat förfarande utan föregående annonsering på grund av att syftet är att skapa eller förvärva ett unikt konstverk eller en unik konstnärlig prestation i 4 kap. 5 § första stycket andra punkten i 2007 års LOU ska tillämpas restriktivt och inte innebär att den upphandlande myndigheten kan välja fritt, även om ett visst mått av subjektiv bedömning måste till.

Kommunen argumenterade att den på grund av byggprocessen haft kort tid på sig, att urvalet av konstnärer görs på ett brett, professionellt och objektivt sätt och att de valda konstnärerna på ett unikt sätt skulle uppnå de syften som den upphandlande myndigheten haft med den konstnärliga gestaltningen.

Förvaltningsrätten avvisade talan om överprövning av upphandlingarna eftersom avtal ingåtts. Angående ansökan om avtalens giltighet påpekade förvaltningsrätten att ”konstundantaget” innebär att konstnärens identitet i sig kan avgöra konstföremålets unika art och värde.

Målet avgjordes enligt 2007 års LOU, varför således 4 kap. 5 § första stycket andra punkten i 2007 års LOU var tillämplig men tolkades direktivkonformt med nya LOU-direktivet.

Med hänvisning till kammarrättspraxis menade förvaltningsrätten att detta medför att den upphandlande myndighetens subjektiva uppfattning får avgöra vilken konstnär som är bäst lämpad att utföra uppdraget, samt att stöd framkommit i målet för att den upphandlande myndigheten haft som syfte att förvärva ett sådant unikt konstverk.

Undantaget i 4 kap. 5 § första stycket andra punkten i 2007 års LOU var därför tillämpligt och den upphandlande myndigheten hade därför haft rätt att sluta avtalen utan föregående annonsering, fann förvaltningsrätten. Ansökan om överprövning av avtalens giltighet avslogs.

Konstnären överklagade till kammarrätten och påpekade att inget talade för att de utvalda konstnärerna var de enda som kunde utföra de aktuella uppdragen. I likhet med förvaltningsrätten avvisade kammarrätten talan om överprövning av upphandlingen.

Kammarrätten påpekade att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att undantag från annonseringsskyldighet föreligger. Därefter hänvisade kammarrätten till LOU-direktivets art. 32.2b och skäl 50, och påpekade att 2007 års LOU ska tolkas direktivkonformt.

HFD har i RÅ 2008 ref. 79 funnit att undantaget varit tillämpligt, och fäste då vikt vid att det slutliga beslutet föregåtts av bedömningar av en större krets konstnärer och att urvalet gjorts av en särskilt tillsatt sakkunnig kommitté. I RÅ 2009 not. 134 ansåg dock HFD inte att undantaget var tillämpligt, eftersom uppdragsbeskrivningen var ”tämligen tunn” och generell.

Kammarrätten konstaterade att det vid upphandlingar av konstnärliga tjänster är oundvikligt att subjektiva bedömningar styr valet av leverantör, och det kan inte krävas att den upphandlande myndigheten visar att ingen annan leverantör hade kunnat skapa ett likvärdigt konstverk.

Detta innebär dock inte att en sådan myndighet fritt kan välja en konstnär för ett visst konstverk, utan den måste fortfarande visa att syftet är att skapa eller förvärva ett unikt konstverk eller en unik konstnärlig prestation.

Om en viss konstnärs specifika uttryckssätt varit avgörande för att önskemålen och kraven ska kunna uppfyllas skulle upphandlingen kunna anses ha ett sådant syfte.

Formuleringen av dessa önskemål och krav kan dock inte vara allmänt hållna inför valet, och detta måste formuleras specifikt för varje uppdrag. Uppdragsbeskrivningarna inför de aktuella uppdragen var enligt kammarrätten alltför allmänna, och visade inte att syftet med upphandlingen varit att skapa eller förvärva unika konstverk eller prestationer.

Undantagsbestämmelsen i 4 kap. 5 § första stycket andra punkten i 2007 års LOU var alltså inte tillämplig utan kommunen hade genomfört en otillåten direktupphandling. Avtalen förklarades därför ogiltiga.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud