EU-parlamentet har röstat igenom ett initiativbetänkande som uppmanar till stärkt skydd för visselblåsare. Idag bidrar de nationella skillnaderna inom EU till flera kryphål i skyddet för personer som avslöjar brott eller oegentligheter.
EU-kommissionen har tidigare lovat komma med ett konkret lagförslag om stärkt skydd för visselblåsare. Med detta betänkande sätter parlamentet press på kommissionen att skynda på.
Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson arbetar med frågan om visselblåsare i det rättsliga utskottet. Han säger att skyddet i det offentliga Sverige är gott men gläds över att parlamentet ställer sig bakom ett heltäckande lagstadgat skydd för visselblåsare i hela EU:
– Det är trots allt de som begår brott som ska straffas, inte de som avslöjar brott.
Företaget Whistleb, som stödjer styrelser och ledningar med visselblåsartjänster, noterar att allt fler styrelser och ledningar börjar se anonym visselblåsning som en hygienfråga.
– Att erbjuda en visselblåsartjänst är numera en naturlig del av många organisationers uppförandekod, bekräftar Karin Henriksson, grundare av Whistleb.
En färsk undersökning som Whistleb gjort bland 150 kunder med verksamhet världen över visar att mer än 75 procent av alla visselblåsningar ledde till vidare utredning. Samtidigt slås fast att enskilda visslare fortfarande ofta får lida för sina avslöjanden:
– Många visselblåsare vittnar om att de har svårt att komma vidare i sina karriärer, trots att det gjort bra saker för företaget och för samhället, säger Michaela Ahlberg, specialist och rådgivare till Whistleb.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer