Det finns ett åttiotal matfiskar på den svenska marknaden och de tio vanligaste står för 80 procent av konsumtionen. Mest äter vi av lax, sill, torsk och räkor.
För att hjälpa konsumenter och inköpare att hitta rätt ger WWF sedan år 2002 ut en fiskguide. Förteckningen är ett samarbete mellan WWF i 25 länder, däribland Danmark, Norge, Finland, Sverige, Polen, Tyskland, Österrike och Holland.
Karin Glaumann, fiskexpert på WWF, konstaterar att kraven på ett ansvarsfullt fiske ökar i Sverige och hela Europa:
– Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra genom att sluta sälja arter med rött ljus och öka andelen fiskprodukter med grönt ljus.
Arter som helt bör undvikas har rött ljus i listan. Gult indikerar behov av försiktighet medan grönt innebär ”ät gärna”. WWF:s bedömning baseras på hur bestånden mår och fiskets påverkan på ekosystemet. För odlade arter granskas var fodret kommer ifrån, odlingssättet och miljöpåverkan från odlingen.
I årets guide byter torsken i Norska havet och Barents hav färg från grönt till gult. Nordhavsräkan får nu rött ljus överallt i Nordostatlanten utom i Barents hav, Norska havet, Grönland och Island. Även räkfisket utanför Kanada ser en försämring och går från grönt till gult ljus.
Sill trålad vid Irland och Skottland går från grönt till gult ljus. Makrillen från Nordostatlanten som fiskas med garn hamnar på rött ljus och har dessutom förlorat sin MSC-certifiering.
– Det är tydligt att man misslyckats med förvaltningen. Makrillbestånden överfiskas och nu har MSC-certifieringen dragits in, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.
Fiskar som visar en positiv utveckling är plattfiskar som rödspätta, rödtunga och piggvar i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Nykomlingar på den svenska marknaden är bland annat chilensk hoki och stillahavskummel som ofta används i storkök. De får grönt ljus som MSC-märkta.
Arter som bör undvikas helt är ål, haj (pigghaj), vitling, rocka och röd snapper, eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
Det finns också en fisklista i Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek. Den är inriktad på fisksorter som är vanligt förekommande i offentlig sektor. Fast i och med att listan inte har reviderats sedan årsskiftet 2017/18 bör den i dagsläget inte användas – allt enligt myndighetens egen rekommendation.
Upphandlingsmyndigheten arbetar dock med nya kriterier för fisk och skaldjur. Ett förslag, som har tagits fram i samverkan med en rad olika intressenter från branschen, ligger fram till den 24 maj ute för externa synpunkter. Enligt förslaget ersätts fisklistan med särskilda kontraktsvillkor:
– Att vi tar bort fisklistan beror på att den har visat sig alltför resurskrävande för att förvalta på ett effektivt, användarvänligt och transparent sätt, säger Helena Robling, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Uppdaterad 2019-05-14 kl 15:30: Med information om Upphandlingsmyndighetens kriteriearbete kring fisk och skaldjur.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer