Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Force majeure: ser över undantag

De flesta är överens om att blixtnedslag och översvämning är force majeure. Upphandlingscenter FBR, som skärpt en klausul som de flesta är hyfsat överens om, lovar att tänka om.

| 2018-10-24

Den juridiska termen force majeure är vanlig i upphandlingssammanhang – och i avtal i största allmänhet. Praktiskt innebär force majeure att part vid speciella omständigheter frigörs från att fullgöra sina åtaganden.

Till de omständigheter som avtalsparten inte bedöms kunna förutse eller påverka hör krig, krigsliknande händelser, inbördeskrig, strejk, revolution eller uppror. Avtalsbrott ursäktas även när naturen slår till på ett oväntat eller oförutsägbart sätt.

Fast Upphandlingscenter FBR (Falun-Borlängeregionen) anser inte att strejk eller lockout hos part, blixtnedslag, översvämning eller eldsvåda i leverantörens driftlokaler utgör force majeure.

– Tack Inköpsrådet för att ni uppmärksammat oss på strängare force majeure formulering i våra kommersiella villkor avseende leverantörens driftlokaler, säger Anders Karlin, chef för Upphandlingscenter FBR.

Diskvalificerar inte den här skärpningen små leverantörer som inte har flera anläggningar eller kontor?

– Vi kommer skyndsamt att se över denna formulering.

Anders Karlin upplever dock inte formuleringen som en speciellt omtvistad fråga. Någon enstaka gång har det kommit upp genom åren.

– Jag har nog aldrig fått reaktionen att någon anbudsgivare/leverantör avstår från att lämna anbud med det strängare villkoret kring ”driftlokaler” som motivering.

Upphandlingscenter FBR är gemensam upphandlingsorganisation för kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika och Säter. Anders Karlin beskriver ett målmedvetet arbete för att skapa upphandlingsunderlag som affärsmässiga och rättssäkra – samt rimliga i riskhantering för att underlätta för exempelvis mindre aktörer att lämna anbud.

– I detta fall vilar inte vår formulering på tillräckligt väl grundade motiveringar, vilket jag beklagar.

Annons

Få fart på er avtalsförvaltning! Upphandling24 arrangerar en populär heldagsutbildning för dig som behöver kunskap, inspiration och verktyg för att påbörja eller komma vidare med ditt arbete med en strukturerad avtalsförvaltning. Läs mer här!

Läs mer: AnbudAvtalJuridikUpphandling

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Force majeure: ser över undantag"

  1. Henrik Leffler skriver:
    2018-10-25 kl. 09:55

    Jag kan rekommendera det som prof. Christina Ramberg har skrivit om force majeure i https://www.avtalslagen2010.se/Section/10.2 (se även hennes kommentar till texten nedan). Det är en ändamålsenlig och bra reglering, och en god approximation till vad som gäller enligt svensk dispositiv rätt:

    10.2 Ursäktligt avtalsbrott (force majeure)

    (1)
    Ett avtalsbrott är ursäktligt om avtalsenlig prestation hindrats av en omständighet som legat utanför parts kontroll och som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med eller tagit i beaktande vid tiden för avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

    (2)
    Om hindret endast är tillfälligt, är avtalsbrottet ursäktligt under så lång tid som är rimlig med hänsyn till hindrets konsekvenser för partens möjligheter att prestera avtalsenligt.

    (3)
    När hindret är permanent bortfaller parternas skyldigheter att prestera. För återgång av redan utförda prestationer gäller § 5.7(2) och (3).

    (4)
    Den part som inte presterar avtalsenligt och är ursäktad enligt ovanstående stycken, ska ge motparten meddelade om hindret och hur det påverkar möjligheten att prestera enligt avtalet. Om sådant meddelande inte ges inom skälig tid efter det att parten fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om hindret, är han skyldig att utge ersättning för den skada som motparten kunde ha undvikit om meddelandet lämnats i rätt tid.

    (5)
    Inget i denna bestämmelse hindrar att en part innehåller sin prestation eller häver avtalet. Denna bestämmelse begränsar alltså endast parts rätt till fullgörelse, prisavdrag och skadestånd.

    Svara
  2. Jon Kihlman skriver:
    2018-10-26 kl. 08:14

    Men varför skall man alls reglera force majeure i avtal?
    Antingen följer en sådan reglering redan av den dispositiva rätten, såsom enligt 27 § köplagen, eller också ansvarar leverantören bara om den har varit vårdslös. I det förra fallet gör en avtalad force majeure-klausul varken till eller från och tillför således varken nytta eller onytta, utan bara text. I det senare fallet innebär den – om något – en skärpning av leverantörens ansvar! Och det är nog i de flesta fall knappast meningen.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2018-10-26 kl. 09:19

      Troligtvis för att alla inte är utbildade jurister och behöver vägledning och tydlighet i avtalet med vad som avses med force majeure.

      Jämför bara standardavtalen AB/ABT. Sett till avtalslagen, allmänna avtalsrättsliga principer och analogier med köplagen exempelvis skulle vi kunna kapa bort rätt många villkor som ändå skulle tillämpas i praktiken.

      Det är inte konstigare än att man enligt bruksanvisningen till mikron inte får mikra katten. Vissa behöver helt enkelt bli upplysta om det som är självklart för andra.

    2. Henrik Leffler skriver:
      2018-10-26 kl. 15:18

      Jon!

      Sant i led 1, avseende varor. (Men där kan det finnas biförpliktelser som inte regleras av KöpL. Men visst, man skall se till att inte röra till rättsförhållandet med en massa specialare.)

      Led 2: Nu råkar jag vara rätt förtjust i kontrollansvaret, och arbetar dessutom för köparsidan, så jo, jag tycker det gör nytta. Fast att blixtnedslag, översvämning (annat än självförvållad) inte skulle utgöra FM, det är svårbegripligt.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud