Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Allt otydligare om aktivitetsplikten

RättsfallsanalysI ett nytt avgörande från kammarrätten kommer domstolen fram till att frågan om det finns särskilda skäl för en ramavtalstid om mer än fyra år är en sådan omständighet som omfattas av aktivitetsplikten. Lars Lundgren och Joakim Lavér, Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

| 2024-07-31
Lars Lundgren och Joakim Lavér, Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
Ett ramavtal får enligt 7 kap. 2 § LOU löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl. En leverantör som anser att det inte finns särskilda skäl för en längre ramavtalstid är skyldig att påpeka detta under anbudstiden för att ha lidit skada på det sätt som avses i 20 kap. 6 § LOU.

Bakgrund
Naturvårdsverket genomförde en upphandling av ramavtal för it-utveckling- och förvaltningsleverantör som ett förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt LOU. En annan leverantör än Consid tilldelades därefter ramavtal, varpå Consid ansökte om överprövning.

Consid menade bland annat att den angivna ramavtalslängden om sex år inte var förenlig med 7 kap. 2 § LOU.

Till stöd för detta menade Consid att det följer av 7 kap. 2 § LOU att ett ramavtal endast får ha en avtalstid som är längre än fyra år om det finns särskilda skäl. Consid menade att det inte fanns några sådana särskilda skäl, eftersom det inte fanns någon längre uppstartsperiod eller liknande som motiverade en längre avtalstid.

Consid ansåg också att det inte fanns någon skyldighet för Consid att påpeka den här bristen under anbudstiden, eftersom det inte var fråga om någon sådan otydlighet eller ofullständighet som HFD uttalat sig om i HFD 2022 ref 4 I och II.

Naturvårdsverket menade dels att de investeringar och den uppstartsperiod som krävdes för uppdraget innebar att särskilda skäl för en förlängd avtalstid förelåg, dels att Consid inte påpekat bristen under anbudstiden och att Consid därför inte lidit skada.

Förvaltningsrätten fann att Naturvårdsverket i och för sig inte visat att särskilda skäl fanns, men att Consid inte riskerat att lidit skada av den här bristen eftersom bolaget inte påpekat bristen under anbudstiden. Förvaltningsrätten avslog därför ansökan om överprövning.

Consid överklagade till kammarrätten, och tillade att HFD 2022 ref 4 I och II inte kunde utsträckas till en allmän preklusionsregel, eftersom en sådan måste följa av lag. I vilket fall hade ett eventuellt påpekande inte haft någon funktion, eftersom Naturvårdsverket alltjämt ansåg att avtalstiden var förenlig med LOU.

Domstolens dom
Kammarrätten delade förvaltningsrättens bedömning om att Naturvårdsverket inte visat att särskilda skäl för den längre avtalstiden förelåg.

Avseende frågan om Consid lidit skada av överträdelsen, fann kammarrätten att EU-rättsliga regler förhindrade att en allmän preklusionsregel infördes på något annat sätt än genom lag. I förarbetena till de preklusionsregler som gäller under en överprövningsprocess (20 kap. 5 b och 5 c §§ LOU) angavs också att HFD 2022 ref. 4 I och II inte innebär någon sådan generell skyldighet för leverantörer att anmärka på fel och brister.

Trots det bedömde kammarrätten att HFD 2022 ref. 4 I och II var relevant i det här fallet. Kammarrätten ansåg att en normalt omsorgsfull och rimligen informerad anbudsgivare kunde förväntas ha kunskap om att ett ramavtal inte får löpa under längre tid än fyra år, och borde därför ha haft möjlighet att påpeka detta under anbudstiden.

Det faktum att Consid inte påtalat den långa avtalstiden under anbudstiden indikerade också att avtalstiden inte påverkat Consids möjligheter att lämna ett konkurrenskraftigt anbud, enligt kammarrätten.

Utifrån detta bedömde kammarrätten att Consid inte riskerat att lida skada, och avslog därför överklagandet.

En av kammarrättens ledamöter var dock skiljaktig, och ansåg att upphandlingen skulle göras om. Ledamoten ansåg att aktivitetsplikten inte kunde utsträckas på det sätt som förvaltningsrätten gjort, eftersom det i praktiken innebar att en allmän preklusionsregel infördes.

Den skiljaktiga ledamoten menade bland annat att varken HFD 2022 ref 4 I och II eller de relaterade domarna från EU-domstolen kunde tolkas så att leverantörer var skyldiga att uppmärksamma även rent juridiska brister – såsom i det här fallet, då frågan var om lagkraven för en längre avtalstid än fyra år var uppfyllda. Ledamoten ansåg därför att Consid i vart fall riskerat att lida skada.

Analys
Kammarrätternas tolkning av vad som omfattas av aktivitetsplikten går uppenbarligen isär. Som vi läst om i tidigare publicerade analyser på Inköpsrådet, har exempelvis Kammarrätten i Göteborg ansett att enbart sakfrågor (och inte rättsfrågor) omfattas av aktivitetsplikten. Det finns nu en förhållandevis rik praxis på temat från såväl förvaltnings- som kammarrätterna.

Det här avgörandet får sägas sälla sig till de domar där HFD 2022 ref. 4 I och II getts en mer omfattande tolkning. Som vi förstår kammarrättens skäl, menar domstolen att varje potentiell brist som en leverantör rimligen borde upptäcka omfattas av aktivitetsplikten, med hänsyn till att domstolen tar avstamp i vad en normalt omsorgsfull och rimligen informerad anbudsgivare borde ha känt till. En sådan standard medför förmodligen att aktivitetsplikten görs generell.

I det här fallet tillämpar kammarrätten standarden om vad en normalt omsorgsfull och rimligen informerad anbudsgivare borde hade förstått om upphandlingsdokumenten. Den här standarden används vid prövningen av om upphandlingsdokumenten är tillräckligt tydliga (mål C-19/00 SIAC Construction).

I det här fallet var dock frågan en annan, nämligen huruvida en leverantör lidit skada av en i och för sig tydlig skrivning som innebar en överträdelse av LOU. Det finns vad vi kan se inget stöd för att ge EU-domstolens uttalanden i SIAC Construction en så vid omfattning.

Tillämpningen av regeln från SIAC Construction ger också upphov till svårlösta gränsdragningsfrågor: Hur ska gränsen dras mellan vilka upphandlingsrättsliga regler en leverantör kan förväntas känna till, och vilka som det räcker med att påpeka i efterhand?

Som den skiljaktiga ledamoten påpekar, är det rimligt att begränsa aktivitetsplikten till enbart att upphandlingsdokumenten är otydliga eller ofullständiga. Då undviks gränsdragningsfrågorna, samtidigt som leverantörerna alltjämt har starka incitament för att påpeka otydligheter i upphandlingsdokumenten.

I sådana fall kan en komplettering av upphandlingsdokumenten enkelt undanröja risken för att leverantörerna skadas, och den här snävare tolkningen är i linje med ordalydelsen i HFD 2022 ref. 4 I och II, där HFD uttryckligen begränsar sig till att leverantörer har en skyldighet att begära kompletteringar och förtydliganden.

Det är nu hög tid för HFD att komplettera och förtydliga avgörandet i HFD 2022 ref 4 I och II. Praxis kring aktivitetsplikten har inte blivit mer enhetlig över tid, utan snarare allt spretigare och avgöranden från kammarrätterna är numera svårförenliga.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholm mål nr 5715-23.

Juristpanelen

Läs mer: PraxisProcessreglerRamavtalRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

6 kommentarer på "Allt otydligare om aktivitetsplikten"

  1. Erik Larsson skriver:
    2024-08-08 kl. 21:44

    Att leverantörer ska få lov att vänta med att påpeka att fel förekommer i upphandlingsdokumenten först när de fått reda på att de inte vunnit upphandlingen är ett otyg. Man kan förvänta sig att Consid som lämnar över hundra anbud per år känner till att ramavtal som högst får löpa i 4 år om inte särskilda omständigheter föreligger. Vad förhindrade Consid att redan i anbudsfasen via F&S ifrågasätta vilka grunder som förelåg för en längre anbudstid en fyra år?
    Att gå tillbaka till en värld där alla leverantörer kan vänta med att överpröva felaktigheter är ineffektivt.
    Men det kanske viktigaste är att ingen kan dra några slutsatser från artikeln eftersom vi inte vet hur parterna argumenterade i det aktuellla rättsfallet eller i det eventuellt felaktiga rättsfallet från KmR-gbg. Så många domar bygger på felaktiga argument från sökande part och brist på bevis,

    Svara
    1. Robert skriver:
      2024-10-17 kl. 11:26

      Instämmer tillfullo med Erik!

  2. Harald skriver:
    2024-08-13 kl. 10:01

    Enig med Erik. Det ligger dessutom i författarnas intresse att ta rygg på den skiljaktige ledamotens ståndpunkt då antal inkomna ärenden ökar med sådan tolkning.

    Svara
  3. Fredrik skriver:
    2024-08-19 kl. 09:02

    Funderar på om det kan vara så att om UM/UE inte anger några särskilda skäl för längre avtalstid så föreligger (i något omvänd och kanske inte helt förvaltningsrättslig god ordning) en presumtion om att de skäl UM/UE anser sig ha för avvikelsen sannolikt är godtagbara. OM praxis, förarbeten el. dyl. talar för ett sådant antagande så är ju själva rättsfrågan i allt väsentligt redan omhändertagen, varvid det blir en sakfråga inom aktivitetsplikten att begära ett förtydligande om de aktuella skälen av den som ställer sig tveksam till huruvida särskilda skäl faktiskt föreligger i det enskilda fallet (och därefter invända om man inte delar UM/UE:s uppfattning). Men kan man inte utläsa några skäl och inte heller efterfrågar vilka de är så har man i praktiken accepterat UM/UE:s bedömning om att särskilda skäl de facto föreligger, vilka de nu än må vara.

    Sen vore det väl förstås att föredra, inte minst ur ett transparensperspektiv, om UM/UE redogjorde för sina åberopade skäl redan i UHD, men om/när nu så inte är fallet så skulle ovanst. resonemang ev. kunna vara ett sätt att få ihop logiken med KR Gbg.

    Svara
  4. fk skriver:
    2024-09-06 kl. 14:53

    Man kan ju undra om Consid hade överprövat om de själva hade vunnit avtalet som var längre än fyra år, mest troligt inte.
    Riktigt illa av Consid.

    Svara
    1. Robert skriver:
      2024-10-17 kl. 11:36

      Spelets regler uppmuntrar dessvärre inte till etik bland anbudsgivarna! Aktivitetsplikten fyller sin funktion så det blir betydligt bättre och mer schyssta förutsättningar och villkor än förr!

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar
Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?

Nytt från Upphandling24

  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden
  • Uppsalamålet: 4, 5 eller 7 villkor

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025