Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

AI – i offentlig upphandlings tjänst

ExpertkommentarFör första gången sedan år 2000 kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. Magnus Josephson svarar på frågan vilken nytta AI kan gör inom offentlig upphandling.

| 2020-09-27
Magnus Josephson, en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Vilken nytta kan AI skapa inom offentlig upphandling för offentlig sektor och dess leverantörer?

Svar: För första gången på 20 år kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. 

Vilket var det första? Jo – att internet började användas för att sprida information om pågående offentliga upphandlingar. Detta började ganska exakt år 2000.

Innan dess kom Official Journal ut i form av en papperskatalog – dagligen – och kunde vara på 150-200 sidor. Tänk att kunna få upphandlingsannonserna på mejl i stället!

Några år senare kunde man även få tillgång till all dokumentation genom att logga in i olika upphandlingssystem som Tendsign och andra och ladda ner förfrågningsunderlag och skicka anbud digitalt. Äntligen slut på att bära/skicka/buda kuvert/pärmar och kartonger med anbud!

Detta har varit den huvudsakliga teknikutvecklingen sedan dess vad gäller hur digitaliseringen och distributionen av upphandlingsinformationen sköts. 

Det har effektiviserat och kvalitetssäkrat kommunikationen mellan köpare och säljare enormt mycket — men utvecklingen har stannat av. Det är fortfarande så att när man som anbudsgivare väl laddat ner dokumenten så måste man manuellt läsa sig till vilken information som är viktig i de olika dokumenten. Det tar tid innan man blir duktig på det.

Därefter ska man sammanställa informationen, kanske göra en presentation av det viktigaste för andra på företaget. Som anbudsgivare kanske man vill se hur faktureringen ser ut hos den upphandlande verksamheten, vilka anbudsgivare som varit med tidigare, vilken budget som har funnits, vilka avtalsperioder som finns på 50 potentiella kunder med mera. 

All sådan information har fram tills nu behövts samlas in och analyserats manuellt vilket kostar mycket tid och pengar.

Det är här AI kan skapa stor nytta. De moment som jag beskriver ovan kan numera AI sköta. Anbudsgivaren får en färdig rapport med all den typ av information som man vill ha för att kunna fatta ett beslut om affären är rätt att lämna anbud på.

Information som kan ta många dagar att få in och sammanställa kan numera samlas in automatiskt och presenteras som ett beslutsunderlag i til exempel pdf med ett enda klick.

Även på köparsidan kommer AI att kunna skapa stor nytta. Ett känt problemområde är ju avtalsuppföljning som många inte har resurser till att göra.

Hur vet man till exempel att faktureringen stämmer med de avtalade priserna? Det kan AI hjälpa till med.

Hur har priserna sett ut i 20 andra upphandlingar inom det område vi ska upphandla? Det kan AI också hjälpa till med.

Den tekniskt insatte invänder nu möjligen att det jag nämner här handlar om så kallad smal AI och närmare bestämt inom tillämpningsområdena detektering, tolkning och prognostisering, alltså att extrahera information från stora mängder data och identifiera mönster, vilket jag håller med om. Men precis som med förkortningen it så får vi nog vänja oss vid att begreppet AI kan rymma många olika områden. 

Så framtiden är här nu! Vilket blir ert första AI-steg? 

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "AI – i offentlig upphandlings tjänst"

  1. Miaman skriver:
    2020-09-28 kl. 13:57

    Faktum är att det gick att publicera elektroniska förfrågningsunderlag och ta in (delvis) elektroniska anbud (för artikelspecifikationer var man fortfarande hänvisad till excel) redan 2000. Systemet som fanns på marknaden då hette Medinsite och var föregångaren till Upphandling.com, numera Vismas TendSign.

    Svara
  2. Magnus Josephson skriver:
    2020-09-28 kl. 14:13

    Se där, tack för informationen. Det blev ju naturligen så att det var först när tillräckligt många inom offentlig sektor börjat annonsera sina upphandlingar digitalt som det kunde växa fram en tjänst till leverantörerna att prenumerera på sådan information digitalt, per mail. Dessa tjänster började komma ganska exakt år 2000. Vänligen, Magnus Josephson

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…
Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…

Senaste inläggen

  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026