Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

AI – i offentlig upphandlings tjänst

ExpertkommentarFör första gången sedan år 2000 kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. Magnus Josephson svarar på frågan vilken nytta AI kan gör inom offentlig upphandling.

| 2020-09-27
Magnus Josephson, en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Vilken nytta kan AI skapa inom offentlig upphandling för offentlig sektor och dess leverantörer?

Svar: För första gången på 20 år kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. 

Vilket var det första? Jo – att internet började användas för att sprida information om pågående offentliga upphandlingar. Detta började ganska exakt år 2000.

Innan dess kom Official Journal ut i form av en papperskatalog – dagligen – och kunde vara på 150-200 sidor. Tänk att kunna få upphandlingsannonserna på mejl i stället!

Några år senare kunde man även få tillgång till all dokumentation genom att logga in i olika upphandlingssystem som Tendsign och andra och ladda ner förfrågningsunderlag och skicka anbud digitalt. Äntligen slut på att bära/skicka/buda kuvert/pärmar och kartonger med anbud!

Detta har varit den huvudsakliga teknikutvecklingen sedan dess vad gäller hur digitaliseringen och distributionen av upphandlingsinformationen sköts. 

Det har effektiviserat och kvalitetssäkrat kommunikationen mellan köpare och säljare enormt mycket — men utvecklingen har stannat av. Det är fortfarande så att när man som anbudsgivare väl laddat ner dokumenten så måste man manuellt läsa sig till vilken information som är viktig i de olika dokumenten. Det tar tid innan man blir duktig på det.

Därefter ska man sammanställa informationen, kanske göra en presentation av det viktigaste för andra på företaget. Som anbudsgivare kanske man vill se hur faktureringen ser ut hos den upphandlande verksamheten, vilka anbudsgivare som varit med tidigare, vilken budget som har funnits, vilka avtalsperioder som finns på 50 potentiella kunder med mera. 

All sådan information har fram tills nu behövts samlas in och analyserats manuellt vilket kostar mycket tid och pengar.

Det är här AI kan skapa stor nytta. De moment som jag beskriver ovan kan numera AI sköta. Anbudsgivaren får en färdig rapport med all den typ av information som man vill ha för att kunna fatta ett beslut om affären är rätt att lämna anbud på.

Information som kan ta många dagar att få in och sammanställa kan numera samlas in automatiskt och presenteras som ett beslutsunderlag i til exempel pdf med ett enda klick.

Även på köparsidan kommer AI att kunna skapa stor nytta. Ett känt problemområde är ju avtalsuppföljning som många inte har resurser till att göra.

Hur vet man till exempel att faktureringen stämmer med de avtalade priserna? Det kan AI hjälpa till med.

Hur har priserna sett ut i 20 andra upphandlingar inom det område vi ska upphandla? Det kan AI också hjälpa till med.

Den tekniskt insatte invänder nu möjligen att det jag nämner här handlar om så kallad smal AI och närmare bestämt inom tillämpningsområdena detektering, tolkning och prognostisering, alltså att extrahera information från stora mängder data och identifiera mönster, vilket jag håller med om. Men precis som med förkortningen it så får vi nog vänja oss vid att begreppet AI kan rymma många olika områden. 

Så framtiden är här nu! Vilket blir ert första AI-steg? 

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "AI – i offentlig upphandlings tjänst"

  1. Miaman skriver:
    2020-09-28 kl. 13:57

    Faktum är att det gick att publicera elektroniska förfrågningsunderlag och ta in (delvis) elektroniska anbud (för artikelspecifikationer var man fortfarande hänvisad till excel) redan 2000. Systemet som fanns på marknaden då hette Medinsite och var föregångaren till Upphandling.com, numera Vismas TendSign.

    Svara
  2. Magnus Josephson skriver:
    2020-09-28 kl. 14:13

    Se där, tack för informationen. Det blev ju naturligen så att det var först när tillräckligt många inom offentlig sektor börjat annonsera sina upphandlingar digitalt som det kunde växa fram en tjänst till leverantörerna att prenumerera på sådan information digitalt, per mail. Dessa tjänster började komma ganska exakt år 2000. Vänligen, Magnus Josephson

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026