Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

5 steg för framgångsrik förhandling

JuridikDEL 3. I den tredje och sista delen i artikelserien om förhandling ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli fem praktiska råd och tips.

| 2020-12-27
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli.

Det finns mycket att fundera över såväl inför som under förhandlingar. Ansvaret för att förhandlingarna sker i enlighet med LOU vilar på den upphandlande myndigheten.

Eftersom det är myndigheten som bestämmer innehållet i och formerna för upphandlingen är det i praktiken också myndigheten som avgör om förhandlingarna blir konstruktiva och effektiva och om upphandlingen utmynnar i en lyckad affär.

Som anbudsgivare har man dock också möjlighet att påverka förhandlingarna och, inte minst, sina egna möjligheter till framgång.

I förhandlingar är det typiskt sett bättre att övertyga än att överlista motparten.

Nedan har vi sammanställt några konkreta punkter som man bör tänka på. Vissa av dessa gäller främst för den upphandlande myndigheten, medan andra är lika viktiga för leverantörerna.

1. Skapa rätt förutsättningar och förväntningar
I och med att de obligatoriska kraven (ska-kraven) inte är förhandlingsbara måste den upphandlande myndigheten redan inför upphandlingen bestämma vad som är så viktigt att det bör vara obligatoriska krav och vad myndigheten vill förhandla om.

Om alltför mycket görs till obligatoriska krav blir det i väldigt lite kvar utöver priset att förhandla om. Om däremot alltför lite görs till obligatoriska krav blir det svårt att nå ett resultat som tillgodoser myndighetens behov. Det blir också svårt att säkerställa jämförbarhet mellan anbuden.

Det är viktigt både med hänsyn till de grundläggande principerna och av kommersiella skäl att den upphandlande myndigheten skapar rätt förväntningar hos motparterna.  Både om hur förhandlingarna kommer att gå till och om vad som kan och ska förhandlas om.

Myndigheten bör uppmärksamma anbudsgivarna på att möjligheterna att göra ändringar i förutsättningarna för upphandlingen är mycket begränsade och att förhandlingar i offentlig upphandling blir mer ensidiga än förhandlingar mellan privata parter.

2. Kom väl förberedd till förhandlingarna
Att vara väl förberedd, gärna bättre förberedd än motparten, är oftast nyckeln till framgångsrika förhandlingar.

Inför förhandlingarna är det viktigt att analysera och förstå dels vad den egna verksamheten vill, dels vad motparten vill och prioriterar att få ut av förhandlingen samt att överväga olika alternativ och argument.

Normalt har den upphandlande myndigheten bättre kunskaper om upphandlingen och föremålet för upphandlingen, medan anbudsgivarna normalt har djupare kunskaper om branschen, konkurrensen och de aktuella varorna eller tjänsterna.

Tydlig information säkerställer att anbudsgivarna får möjlighet att förbereda sig med rätt personer till mötet.

3. Se till att ha rätt personer vid förhandlingsbordet
För att skapa bra förutsättningar för meningsfulla förhandlingar är det viktigt att säkerställa att rätt personer deltar i förhandlingarna. De som förhandlar måste ha behörighet att företräda sin uppdragsgivare, så att förhandlingarna inte behöver avbrytas varje gång viktiga beslut ska fattas.

Men det är också viktigt att de som deltar har rätt kompetens och erfarenhet, så att de förstår föremålet för upphandlingen och affären. Ofta krävs exempelvis att båda parter har med sig egna tekniska experter, för att förhandlingarna ska bli meningsfulla.

I många fall behöver parterna formera varsin förhandlingsgrupp, där olika kompetenser och erfarenheter är företrädda. Om motparten inte själv har den kunskap som behövs kan det också finnas anledning att kräva att motparten anlitar ett professionellt ombud, för att säkerställa effektiva och konstruktiva förhandlingar.

4. Använd sakliga argument och var ärlig
Att vara ”övertaktisk”, försöka överlista eller lura motparten är sällan en bra strategi för förhandlingar. Dessutom är det ett dåligt sätt att inleda en avtalsrelation. I stället är det bättre att vara transparent och sakligt förklara sin position utifrån logiskt och juridiskt korrekta argument.

I förhandlingar är det typiskt sett bättre att övertyga än att överlista motparten.

5. Ha ett strukturerat förhållningssätt till information
Den upphandlande myndigheten är naturligtvis skyldig att genom hela processen iaktta de grundläggande principerna. I praktiken handlar det, i ett förhandlat förfarande, mycket om hur myndigheten hanterar information i upphandlingen.

Transparensprincipen innebär ett krav på tydlig information, både på förhand och under förhandlingarna. För att skapa förutsägbarhet innebär likabehandlingsprincipen att alla anbudsgivare måste få samma information vid samma tidpunkt, inklusive information om ändringar i förfrågningsunderlaget, så att alla har lika lång ”betänketid”.

För att kunna uppfylla LOU:s krav bör den upphandlande myndigheten noga dokumentera alla steg av förhandlingarna, före, under och efter förhandlingarna.

Inbjudan till varje förhandlingsmöte bör innehålla åtminstone en agenda men gärna även en kortare promemoria om vad som ska förhandlas vid mötet. Sådan information säkerställer inte bara likabehandling och transparens, utan även att anbudsgivarna får möjlighet att förbereda sig och ta med rätt personer till mötet.

Alla möten bör också dokumenteras i protokoll, som bör undertecknas av parterna redan i samband med mötet.

Ett protokoll kan i efterhand vara värdefull bevisning om vad parterna har träffat avtal. Protokollet kan också få betydelse som bevis för hur förhandlingarna genomförts om någon annan anbudsgivare ansöker om överprövning.

Det ligger i båda parters intresse att förhandlingarna dokumenteras. Om den upphandlande myndigheten inte dokumenterar förhandlingarna, bör man som anbudsgivare därför säkerställa egen dokumentation.

Väl utformad dokumentation gör det också lättare för den upphandlande myndigheten att hålla isär förhandlingar som hålls parallellt med flera anbudsgivare. Det bidrar på så sätt till att motverka oavsiktliga brott mot anbudssekretessen, det vill säga att information som en anbudsgivare lämnat i förhandlingarna röjs för övriga anbudsgivare.

Kristian Pedersen
Tahmina Sahibli
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen och Tahmina Sahibli är advokat och managing associate vid Advokatfirman Kahn Pedersen.

 

Detta är sista delen i en artikelserie om förhandling som omfattar tre olika delar:
1. När är det tillåtet att förhandla i offentliga upphandlingar
2. Så ska förhandlingen gå till
3. Tips och råd inför förhandlingen

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: FörhandlingUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026