Under 2019 antog EU ett direktiv med syfte att fastställa miniminormer för skydd av personer som rapporterar överträdelser av vissa unionsrättsliga rättsakter, däribland överträdelser av regelverket för offentlig upphandling (EU-direktiv 2019/1937 den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten).
Direktivet ställer krav på att det i nationell rätt ska finnas regler som säkerställer att offentliga och privata arbetsgivare inrättar så kallade interna rapporteringskanaler som anställda och vissa andra personer kan använda sig av för att rapportera överträdelser av bland annat upphandlingsrätten.
Direktivet föreskriver även att externa rapporteringskanaler inrättas till vilka allmänheten kan rapportera in överträdelser.
Direktivet har genomförts i Sverige genom lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen). Lagen som trädde i kraft den 17 december 2021 har ersatt den tidigare visselblåsarlagen.
Enligt den nya visselblåsarlagen har alla arbetsgivare med minst 50 anställda en skyldighet att införa interna rapporteringskanaler. Regeringen har utsett Konkurrensverket till ansvarig myndighet för att inrätta en extern rapporteringskanal för överträdelser av konkurrens- och upphandlingsrätten.
Den nya regleringen innebär ett starkare skydd för visselblåsare i flera avseenden. Som exempel är personer som nyttjar kanalerna i likhet med den äldre visselblåsarlagen skyddade från arbetsrättsliga repressalier men får nu även ansvarsfrihet vid åsidosättande av en eventuell tystnadsplikt.
Ett viktigt undantag är att visselblåsarlagen däremot inte ger skydd för sådan rapportering som åsidosätter en kvalificerad tystnadsplikt, utgör säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller uppgifter om nationell säkerhet.
En annan nyhet är att personkretsen som omfattas av lagen utvidgas betydligt. Utöver arbetstagare omfattas numera även bland andra personer som ingår i ett företags förvaltnings,- lednings eller tillsynsorgan, konsulter och aktieägare som är verksamma i bolaget.
Ordningen med interna och externa rapporteringskanaler är också ny och ställer krav på hur visselblåsarfunktioner ska utformas och hur rapporter rörande missförhållanden ska hanteras.
Konkurrensverkets externa rapporteringskanal för offentlig upphandling blev tillgänglig den 17 juli 2022. Som ansvarig myndighet inom upphandlingsområdet har Konkurrensverket således en skyldighet att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapportering om missförhållanden inom området.
Den utökade personkretsen och den externa möjligheten till rapportering kan antas bidra till att fler personer rapporterar överträdelser som de på olika sätt får kännedom om inom ramen för sin anställning eller annat arbetsrättsligt sammanhang.
Detta kan sannolikt bidra till att otillåtna direktupphandlingar eller annan konkurrensskadlig verksamhet uppmärksammas och blir känd i större utsträckning.
För uppgifter om upphandlingsrättsliga överträdelser som inte framkommit inom ramen för en anställning eller annat arbetsrelaterat sammanhang kan Konkurrensverkets vanliga tipsfunktion fortfarande användas och kan således sägas utgöra ett komplement till den externa rapporteringskanalen.
Med fler verktyg och ett utökat skydd för visselblåsare kan upphandlingstillsynen med andra ord tänkas skärpas framöver.
Juristpanelen
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer