Det statliga ramavtalet för flyttjänster går ut den sista april 2017. I Kammarkollegiets förstudierapport inför en eventuellt ny upphandling ventilerar avroparna en hel del kritik.
Sju procent av de myndigheter som besvarat enkäten är missnöjda med dagens ramavtal. I centrum för kritiken står rangordningen av avtalet.
Flera av de avstegsanmälningar som registrerats under avtalsperioden beror på missnöje med den ramavtalsleverantör som var rankad etta. Kritiker konstaterar att det rangordnade avtalet gör att man måste använda en aktör som myndigheten har haft problem med både vad gäller fakturering och tidredovisning.
En möjlighet att gå förbi rangordningen efterlyses. Önskemålet är att under viss tid kunna sätta ramavtalsleverantörer som inte utfört tjänsten till avtalad kvalitet, och inte heller vidtagit rättelse trots påpekanden, i karantän under en viss tid.
Nuvarande prissättningsmodell beskrivs av vissa som krånglig och diffus. Till kommentarerna hör att det är svår att följa upp och veta hur flyttfirman har räknat. Att betala per timme ger inget incitament för leverantören att göra rätt från början.
Det noteras att flyttpersonal sällan har med sig en uppdragsbeskrivning när de kommer för att utföra sitt jobb. Att personalen inte alltid vet vad som ska utföras när de kommer till platsen upplevs av beställarna som ett problem.
Dagens ramavtal är indelat i 21 län. Till utmaningarna i den nya upphandlingen hör att få län som är mindre attraktiva att bli intressanta för leverantörerna. I Blekinge, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Södermanland lämnade endast en leverantör anbud.
Intresset för ett rikstäckande avtal är dock ljumt bland myndigheterna. Flyttföretagen avstyrker också denna idé eftersom inget företag täcker in hela Sverige med egna resurser.
Ramavtalet omsättning ligger på cirka 70 miljoner kronor per år. Den tjänst som avropas flitigast är kontorsflytt med arkivflytt som tvåa.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer