För att värna hållbara marina ekosystem och stoppa utfiskningen är det angeläget att välja klokt vid upphandling av fisk och skaldjur. Under åren har upphandlare dragit nytta av den så kallade fisklistan för att göra ett underbyggt val.
När Upphandlingsmyndigheten nu publicerar nya hållbarhetskriterier för fisk och skaldjur försvinner listan. Den har inte fyllt sitt syfte och är dessutom resurskrävande att hålla uppdaterad.
Helena Robling, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten, beskriver fisk och skaldjur som ett komplext område:
– Det är därför viktigt att prioritera och se över behovet av vilka produkter som köps in och vilka arter som är populära att servera.
I kriterierna ingår särskilda kontraktsvillkor på bas- och avancerad nivå. Här finns ett informationskrav för ökad spårbarhet på beredningar och konserver som gäller för hela avtalet, liksom tekniska specifikationer för hållbart fiske och vattenbruk. Det finns även kriterier för EU-ekologiskt vattenbruk.
Nytt är också ett avancerat krav för minskad klimat- och miljöpåverkan från fiskefartyg och produktionsanläggningar.
– Fisket och beredningsindustrin påverkar det totala klimatavtrycket på slutprodukten. Det finns åtgärder som kan minska detta och vi tycker det är viktigt att det synliggörs, säger Helena Robling.
Upphandlande myndigheter kan framöver använda sig av underlag som tas fram av internationella expertorgan med stora utredningsresurser för fisk och skaldjur.
– Vi uppmuntrar upphandlande myndigheter att välja ett underlag som innehåller bedömningar för de arter som vanligen köps av den egna organisationen.
Offentlig sektor köpte år 2017 livsmedel för 9,7 miljarder kronor. Knappt en tiondel av köpen var produkter av fisk och skaldjursråvara med sej, lax och torsk som vanligaste arter.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer