Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Viktiga samhällsintressen prioriteras

ExpertkommentarRegeringen verkar ha insett att upphandlingsreglerna kan användas som ett kraftfullt verktyg för att göra offentlig verksamhet resurseffektiv. Därmed uppnås viktiga samhällsmål, skriver Pernilla Rasiwala.

| 2022-08-29
Advokat Pernilla Rasiwala, Advokatfirman Elici.

Den 16 juni i år lade regeringen fram en lagrådsremiss med skärpta regler för upphandlande myndigheter att i sina anskaffningar beakta viktiga samhällsintressen, däribland klimat och miljö. Regeringen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Följande är saxat ur det pressmeddelande som publicerades av Regeringskansliet i juni 2022:

”Med en samlad köpkraft på nästan 800 miljarder kronor har den offentliga sektorn en ytterst viktig roll i omställningen till ett resurseffektivt, fossilfritt och socialt hållbart samhälle, både i Sverige och globalt. Det ska därför vara obligatoriskt att ta hänsyn till klimatet, miljön, människors hälsa, omsorg om djuren samt sociala och arbetsrättsliga aspekter vid offentlig upphandling.

Det tycks mig som att regeringen nu har insett att upphandlingsreglerna kan användas som ett kraftfullt verktyg för att göra offentlig verksamhet resurseffektiv och därigenom uppnå viktiga samhällsmål. Kanske har detta kommit till regeringen insikt genom Upphandlingsmyndighetens gedigna arbete och påpekanden om att vi kan använda offentlig upphandling för att uppnå mål som vi som samhälle måste sträva mot, som till exempel ett bättre klimat och miljö.

Oavsett vad som har lett fram till regeringens förslag så är uppmärksammandet och förslaget extremt angeläget.

Upphandlingsreglerna är inte, som gemene man ofta tror, enbart krångliga, tidskrävande, opassande för affären och fördyrande. Regelverket har också en fantastisk potential som styrmedel för att förmå samhället att utvecklas i en riktning som man önskar.

Med detta förslag kanske även den, som vanligtvis klagar på hur krångligt det är med offentlig upphandling och hur mycket pengar det kostar samhället, kommer att inse nyttan och möjligheterna som finns i lagstiftningen.

Min spontana reaktion på förslaget var därför ”Äntligen kommer vi som jobbar med offentlig upphandling få (tvingas?) göra konkret nytta för samhället! Oavsett var man står politiskt borde man väl vilja att fokus i offentlig upphandling ska vara den goda affären i vilken viktiga samhällsintressen ska prioriteras? Vem skulle inte vilja verka för att det offentliga gör affärer som möjliggör att Sverige till exempel kan nå klimatmålen genom att använda (bland annat) upphandlingsregelverken på ett begåvat sätt”, tänkte jag.

De flesta remissinstanser inleder föga förvånande med att uttala sig positivt i till förslaget i stort. Men det finns självklart, som alltid, flera invändningar mot regeringens förslag. Främst utgörs invändningarna av detaljer som bland annat hur man ska prioritera bland de övergripande samhällsintressena, vilka krav väger tyngst – klimat eller människors hälsa?

Andra invändningar avser, som jag förstår det, kommuners självbestämmande och egna agendor. Ytterligare andra gäller utformningen av kraven och hur de ska kunna sanktioneras.

Jag instämmer i kritiken från Adda som påpekar att det inte är rimligt (effektivt) att upphandlande myndigheter och enheter måste lägga redan knappa resurser på att ta hänsyn till klimatet i alla upphandlingar, det vill säga även sådana med mycket liten klimatpåverkan.

Det är rimligt att klimatet inte alltid behöver beaktas utan endast, som föreslås för övriga samhällsintressen, när det är relevant med hänsyn till upphandlingens art. Man måste se hållbarheten i en upphandling i ett större perspektiv.

De flesta övriga invändningar som görs i remissyttrandena innebär sammantaget en massiv kritik mot olika detaljer i förslaget som sammantaget kan göra det svårt att alls genomföra det. Det gör mig väldigt besviken.

Upphandlingssverige har enligt min uppfattning under många år gjort regelverket kring den offentliga affären alltför detaljerat och juridiskt. Jag tycker det är hög tid att skifta fokus från juridiska detaljer för att i stället använda upphandlingsreglerna på ett målstyrande sätt för att göra hållbara affärer.

Det är fullt möjligt att använda upphandlingsreglerna för att göra verklig nytta för vårt samhälle och globalt.

Om vi som är experter på juridik, i stället för att fokusera på detaljbrister i regelverket, samarbetar med experter på hållbarhet så kommer vi nå långt på vägen mot viktiga samhällskritiska mål med hjälp av den offentliga upphandlingen.

Någon är säkert tveksam till min slutsats. Må så vara, men varför inte försöka? Om vi inte är beredda att testa upphandlingsregelverket som ett verktyg för att nå viktiga samhällsintressen, däribland klimat och miljö, så tycks det mig som att vi ger upp redan innan vi ens har försökt.

Pernilla Rasiwala
Advokatfirman Elici

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Pernilla Rasiwala

Pernilla Rasiwala har arbetat med offentlig upphandling i närmare 20 år. Hennes erfarenhet och kunskap baseras på arbetet som bolagsjurist vid en upphandlande enhet. I det dagliga arbetet hjälper hon såväl upphandlade enheter som leverantörer i alla skeden av en offentlig upphandling. Hennes uppdragsgivare finns i de flesta branscher och köper eller utför allt ifrån stora byggentreprenader till mindre innovationslösningar. Pernilla Rasiwala är även en uppskattad föredragshållare och skriver regelbundet artiklar och analyser i upphandlingsrätt.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl