Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vem ska besluta om avgift mot KKV?

KrönikaEn effektivare upphandlingstillsyn eller vem ska besluta om upphandlingsskadeavgift mot Konkurrensverket? Det undrar Anna Ulfsdotter och Elin Nilsson, Ulfsdotter Law, med anledning av regeringens proposition En effektivare upphandlingstillsyn.

| 2023-09-20
Anna Ulfsdotter och Elin Nilsson, Ulfsdotter Law. Foto: Magnus Skoglöf.

Den 14 september 2023 överlämnade regeringen propositionen En effektivare upphandlingstillsyn, Prop. 2023/24:3, till riksdagen. Propositionen innehåller flera intressanta nyheter som är viktiga att känna till. Beslut i riksdagen förväntas fattas under hösten.

Den allra viktigaste nyheten är att Konkurrensverket från och med den 1 januari 2024 får fatta beslut om upphandlingsskadeavgift i första instans. Konkurrensverkets beslut får sedan överklagas till förvaltningsrätten och sedan vidare.

Detta betyder att tiden då Konkurrensverket agerar sökande i allmän förvaltningsdomstol i upphandlingsskadeavgiftsmål är förbi. Detta väcker flera frågor.

Av Kammarrätten i Stockholms dom den 15 februari 2021, mål nr 1304–20, framgår att beviskravet avseende en upphandlings värde är att Konkurrensverket måste göra det mycket sannolikt att ett värde uppgår till visst belopp. Ett förstärkt beviskrav råder således när det är fråga om en sanktionsavgift.

Frågan är hur Konkurrensverket nu internt ska hantera detta beviskrav? Kommer Konkurrensverket utgå från att det ska vara mycket sannolikt innan det fattar sitt beslut? Eller kommer en upphandlande myndighet att behöva överklaga besluten för att Konkurrensverket i förvaltningsrätten ska göra värdet mycket sannolikt? Det är frågor vi ställer oss med anledning av de nya förslagen.

Konkurrensverket kommer också att få längre tid på sig att besluta om upphandlingsskadeavgift. Dagens frist om ett år utökas till två år. Vidare höjs det maximala beloppet för en upphandlingsskadeavgift från dagens 10 mijoner kronor till 20 miljoner kronor.

Utöver ovanstående nyheter införs en skyldighet att dokumentera upphandlingarna senast inom 30 dagar från det att avtal har ingåtts eller beslut om avbrytande av upphandling har fattats. Konkurrensverket kan vidare förelägga en upphandlande myndighet att anta riktlinjer för direktupphandling.

En positiv nyhet är att Konkurrensverket – trots att en obligatorisk skyldighet att besluta om upphandlingsskadeavgift föreligger – ändå kan besluta om att inte påföra någon då fråga är om ringa fall eller när det föreligger synnerliga skäl.

Konkurrensverket får inte möjlighet att rikta förelägganden mot leverantörer. Det ser vi också som ett bra och klokt övervägande. Sådana förelägganden hade kunnat medföra negativa effekter på konkurrensen genom att vissa leverantörer valt att helt avstå från att delta i offentliga upphandlingar.

När det gäller Konkurrensverkets möjlighet att fatta egna beslut om upphandlingsskadeavgift vill vi också lyfta följande.

  • Det finns många frågor som fortfarande är outredda på området och vi hoppas innerligt att Konkurrensverkets möjlighet att fatta egna beslut inte blir slutet på utvecklingen i rättspraxis på området.
  • Det blir en tung belastning på myndigheterna som först ska argumentera direkt till Konkurrensverket och sedan också överklaga beslut till förvaltningsrätt, där bevisbördan enligt propositionen ska vara oförändrad. Vi frågar oss dock hur det ska gå till? Räcker det med ett blankt överklagande från en myndighet för att bevisbördan ska gå över på Konkurrensverket?

Avslutningsvis kan vi inte låta bli att ställa oss frågan om vem som ska besluta om upphandlingsskadeavgift mot Konkurrensverket? Även en tillsynsmyndighet kan ju råka göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling.

Spännande fortsättning följer.

Anna Ulfsdotter & Elin Nilsson

Läs mer: KonkurrensverketUpphandlingsskadeavgift

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud