Varnar för ”oskäliga hinder”

-Det finns oskäliga hinder som minskar viljan att delta i offentlig upphandling för vårdbemanning, säger Eva Domanders, ordförande för bransch och arbetsgivarorganisationen Kompetensföretagen.

-Krav på karenstid är en sådan och vi är lite förvånade över att det används så ofta av exempelvis regionerna för det sänder ingen bra signal om att vara en attraktiv arbetsgivare.

Pandemin har annars lett till en allmän minskning av inhyrd personal som ett trendbrott efter en flerårig ökning.

Men i nuvarande fas av pandemin – och med ett allt tydligare behov av att komma ikapp med uppskjuten vård – förväntas en ökning av externa vårdleverantörer.

Men Kompetensföretagen pekar på problem med många regioners avtalsvillkor med exempelvis krav på karensbestämmelser vid övergång till annan arbetsgivare.

Enligt Kompetensföretagen gör det att personal kan stängas ute från sin regionala arbetsmarknad, ofta under se månader.

-I ett läge där vårdbemanningsbolag efterfrågas som resurs för att klara vårdskulden, eller eventuellt en andra våg av smittspridning, är det olyckligt att så många vårdgivare har kvar hinder för avtal som minskar konkurrensen, säger Eva Domanders.

I övrigt ser Kompetensföregagen både positiva och negativa delar för utvecklingen kring inhyrning av personal.

-Vi ser att regionernas fokusering på pris i upphandlingarna leder till ökad inhyrning från företag som inte är auktoriserade och det känns för oss märkligt när vi som organisation och våra medlemmar värnar om kollektivavtal och att ha ordning och reda i ekonomi samt verksamheten som helhet.

-Det går att göra som Göteborgs stad som utan att ha auktorisering som skall-krav ändå arbetar för att skriva avtal med företag som granskats ordentligt genom att ge auktorisationen ett mervärde, en modell som godkänts i domstol, säger Eva Domanders.

Samtidigt instämmer organisationen i den bild som Konkurrensverket förmedlade i somras om att fler regioner fokuserar på kontinuitet vid upphandlingar av vårdpersonal och med en förbättrad dialog med leverantörer.

-Så det finns bra exempel att lyfta fram som exempelvis Västra Götaland, som inom primärvården jobbat mycket med dialog och täta uppföljningar som även långsiktigt kan bidra till att förbättra vården.

SKR summerade vårdens totala hyrpersonalkostnader för 2019 till drygt 5,6 miljarder kronor, en ökning  med 3,4 procent där framför allt inhyrning av sjuksköterskor blivit en större utgiftspost för vårdgivarna.