Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Utvärderingsmodell leder inte rätt

RättsfallsanalysKammarrätten i Sundsvall har nyligen ändrat en dom från Förvaltningsrätten i Umeå. En upphandling ska göras om eftersom utvärderingsmodellen innebär att vikten läggs vid priser på arbeten som det inte finns något krav att leverera. Christian Härdgård och Claudia Rojas Bustamante, Delphi, analyserar domen.

| 2024-04-23
Advokaten Christian Härdgård och biträdande juristen Claudia Rojas Bustamante, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
En utvärderingsmodell, som innebär att en avsevärd betydelse fästs vid prissättning av arbeten som det inte finns något krav att leverera, har lett till att det ekonomiska mest fördelaktiga anbudet inte antagits. Eftersom en sådan upphandling genomförts i strid med de grundläggande bestämmelserna i LOU ska den göras om.  

Bakgrund
En upphandlande myndighet – ett kommunalt fastighetsbolag – upphandlade ramavtal för byggarbeten. Av anbudsunderlagen framgår att en prismodell använts där anbudsgivarna ska ange pris per timme för arbeten inom och utanför ordinarie arbetstid för rollerna byggarbetare och lärling enligt nedan.  

Arbetskostnad ordinarie arbetstid                                750 timmar

Arbetskostnad ordinarie arbetstid, lärling                  150 timmar

Övertid mån-tors (17-22)                                                    50 timmar

Övertid mån-tors (17-22), lärling                                     50 timmar

Samtliga kostnadsposter har sedan vid utvärderingen räknats samman på så sätt att ett timpris multiplicerats med antal timmar och tillsammans med poäng från referenstagningen har det anbud med lägst kostnad rankats högst vid tilldelningen.

Leverantör A som rangordnats som etta i upphandlingen prissatte samtliga fyra prisposter, varav de tre nedersta prisposterna sattes till 1 krona per timme. Enligt leverantör A har det låga priset berott på att lärlingar endast används till och från och vad gäller övertid förekommer det inte speciellt ofta.

Leverantören B som rangordnats som tvåa motsatte sig tilldelningsbeslutet och ansökte därför om överprövning. Leverantören B menade att leverantör A inte uppfyllde samtliga obligatoriska krav eftersom denne uttryckligen uppgett att lärlingar inte kommer att användas och att arbete utanför ordinarie tid i princip aldrig förekommer.

Dessutom har leverantörerna prissatt olika saker. En sådan ordning är oförenlig med både principen om öppenhet och likabehandling, eftersom leverantörerna inte på förhand kunnat förstå hur pris ska sättas.

Förvaltningsrätten ansåg att leverantör B inte förmått visa att fastighetsbolaget brutit mot någon av de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU. Ansökan om överprövning avslogs därför. Domen överklagades sedermera.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten ansåg att anbudsunderlagen, prismodellen och utvärderingsmodellen inte var helt tydliga. Enligt kammarrätten har kraven i upphandlingen inte kunnat förstås på annat sätt än att det har funnits ett krav på att prissätta samtliga kostnadsposter, men att det enda leveranskrav som uppställts avser arbetskostnad under ordinarie arbetstid. Anbudet från leverantör A har därför uppfyllt de obligatoriska krav som har uppställts.

Däremot anser domstolen att utvärderingsmodellen inte leder till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas, eftersom avsevärd betydelse har fästs vid prissättningen av arbeten som det inte har funnits något krav att leverera. Upphandlingen har således genomförts i strid med de grundläggande bestämmelserna i LOU.

Leverantör A har efter utvärderingen rangordnats högst, trots att leverantör B offererat ett lägre pris per timme för ordinarie personal. Leverantör B riskerar därför att lida skada genom att inte tilldelas korrekt rangordning utifrån ekonomiskt mest fördelaktiga pris. Eftersom bristerna kan hänföras till det konkurrensuppsökande skedet beslutade kammarrätten att upphandlingen skulle göras om.

Analys
Det är ingen nyhet att ett upphandlingsdokument ska vara så klart och tydligt utformat att en leverantör  kan avgöra vad den upphandlande myndigheten anser är betydelsefullt vid upphandlingen. En utvärderingsmodell ska vara så utformad att den leder till ett rättvist resultat – så att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas.

Undertecknade anser i likhet med kammarrätten att det föremål som det frågas om i en upphandling också är det som ska ha väsentlig betydelse vid anbudsutvärderingen. Att som i det aktuella fallet tillmäta avsevärd betydelse vid prissättningen av arbeten som det inte har funnit något krav att leverera kan normalt sett aldrig vara förenlig med 16 kap. 1 § LOU.

Genom denna dom påminns upphandlande myndigheter återigen om vikten av att utarbeta klara och tydliga upphandlingsdokument samt upprätta utvärderingsmodeller som ska leda till ett rättvist resultat, detta så att de grundläggande principerna i LOU också kan efterlevas.

Domstol och målnummer
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 25 mars 2024 i mål nr 2-24.

Juristpanelen

Läs mer: PraxisUtvärdering

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Utvärderingsmodell leder inte rätt"

  1. Björn skriver:
    2024-04-25 kl. 09:52

    Denna dom är mycket intressant! Den här typen av utvärderingsmodeller är mycket vanliga och det som leverantörer sysselsätter sig med sedan kallas för strategisk prissättning. Liknande fall har överprövats förut men stötte på patrull i FR som såg inget fel. Det är så värdefullt att äntligen någon KR tar upp målet och sätter ned foten. Domen borde rimligtvis skapa en del vågor och leda till utfasning av undermåliga modeller som möjliggör eller rent av tvingar fram strategisk prissättning.

    Svara
  2. Christoffer skriver:
    2024-04-26 kl. 11:01

    Resultatet av domen får nog tolkas fall till fall. Vi ska inkludera optioner i utvärderingen och det finns inget krav på att de ska levereras heller. Vidare är det väsentligt för myndigheten att ha dessa prisposter på plasts vid forcering eller dylikt.
    Hur än myndighet väljer att vikta en modell för att få en ok prissättning är väl heller inget domstolen borde lägga sig i.
    I det aktuella fallet kanske det är lämpligt med procentuella påslag men att vikta med timmar snarare än viktfaktorer är enkelt och har samma resultat.

    Svara
  3. RosenRosen skriver:
    2024-04-29 kl. 13:39

    Kammarrättens resonemang är vanskligt vid en strikt tolkning. Är det bara delarna av avtalet som omfattas av ett faktiskt leveranskrav som ska utvärderas? Eller är det mer fråga om att fel föreligger i viktningen mellan på förhand förutsebara leveranser och eventuellt behövda leveranser ? Det enda rimliga är att det är det senare sett till kravet på att utvärdera optioner och fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet för hela avtalets omfattning. Men inte ens utifrån denna tolkning är kammarrättens resonemang helt enkelt att tillämpa. Hur förhåller sig resonemanget till eventuella framtida förändringar i behov som avtalet måste ta höjd för sett till ex. takvolymer eller otillåtna ändringar? Om en upphandlande myndighet bedömer att det finns risk för att behov sett över tid kommer att se annorlunda ut än idag, ska myndigheten då inte få beakta detta vid en utvärdering utan att för den delen kräva en sådan leverans redan idag? Sannolikt måste även en sådan situation vara tillåten enligt upphandlingslagstiftningen och det aktuella utfallet snarare bero på undermålig argumentation från myndighetens sida. Eller har kammarrätten tagit på sig att rädda upphandlande myndigheter från att göra en dålig affär?

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU

Nytt från Upphandling24

  • ”Från pärm till skärm”
  • Bolt i egen prisklass
  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem
  • Träget arbete ger resultat
  • “Kunniga, pålitliga, pålästa”

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år