Upphandlingslagarna ändras i sommar

Utöver lagarna om upphandling påverkas konkurslagen, fastighetstaxeringslagen, socialtjänstlägen och lagen om valfrihetssystem. För att bara nu nämna några av de lagar som måste ändras till följd av den nya författningslagen (2017:900).

Den nya förvaltningslagen syftar till att förstärka rättssäkerheten för enskilda. Rätten att för den som är part i ett ärende att ta del av allt material som har tillförts ärendet är central.

Fast det är kanske inte lyckat i upphandlingssammanhang. Mot den bakgrunden har regeringen haft som utgångspunkt att reformen av förvaltningslagen inte ska påverka förfarandet vid upphandling.

Lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen om upphandling av koncessioner och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet undantas därför från förvaltningslagens regler om partsinsyn och kommunikation. Den absoluta anbudssekretessen enligt 19 kap. 3 § andra stycket OSL ger således inte vika för insynsintresset.

Upphandling anses inte innefatta myndighetsutövning mot någon enskild. Här handlar det istället om att myndigheten ingår ett civilrättsligt avtal.

När det kommer till muntlig kommunikation får detta användas av en upphandlande myndighet eller enhet vid annan kommunikation än den som avser de väsentliga delarna av upphandlingsförfarandet. Till de väsentliga delarna räknas upphandlingsdokument, anbudsansökningar, intresseförklaringar och anbud.

Muntlig kommunikation tillåts under förutsättning att innehållet dokumenteras i tillfredsställande utsträckning. Undantaget från denna regel är upphandling enligt ett dynamiskt inköpssystem – där muntlig kommunikation får inte användas.

Regeringen öppnar för fler ändringar i upphandlingsregelverket framöver. Under remisshanteringen av förslaget noterade några myndigheter att det finns fler bestämmelser i den nya förvaltningslagen som får effekt på offentlig upphandling.

Samtliga lagändringar föreslås i regeringens proposition att träda i kraft den 1 juli.