Cirkulär upphandling ställer andra kompetenskrav på upphandlarna när det kommer till formulering av anbud och utvärderingskriterier.
I den cirkulära upphandlingen ska produkter och system som betyder minskat avfall gynnas. Vi måste bryta mönster och inte se oss och våra organisationer som konsumenter. Framtidens konsument, oavsett om den är privat eller offentlig, måste bli cirkulent, som föreningen Medveten konsumtion säger.
Att upphandla tjänster i stället för produkter leder ofta till mer cirkulära flöden. Ett exempel är att upphandla en funktion i stället för en produkt, då med kravet att leverantören som är expert på sina produkter ska ta ansvar för underhåll och energioptimering. Ofta innebär koncept där man leasar produkter, i stället för att äga, att det blir mer cirkulärt.
Hur ska man tänka när man ska upphandla cirkulärt? Ett enkelt sätt är att ta avstamp i avfallstrappan när man gör sina prioriteringar. Avfallstrappans prioriteringsordning:
- Minimera, skapa så lite avfall som möjligt.
- Återanvända, se över om det behövs köpas nytt. Kan livslängden förlängas?
- Återvinna, gynna produkter som är enkla att återvinna.
- Utvinna energi.
- Deponera.
När det gäller cirkulär upphandling av produkter så utgå från detta:
- Produkterna ska i första hand tillverkas av återanvänt och återvunnet material.
- Produkterna ska vara tillverkade i material som är enkelt att återvinna.
- Produkter ska ha hög kvalitet så att de håller länge.
- Produkterna ska gå att reparera. Reservdelar måste finnas.
Tyvärr är det så i dag att cirkulär upphandling hämmas av gamla lagar och regler. Dessa behöver justeras, vi behöver lagar där avfall ses som en resurs.
Malin Möller
Chef för Hållbar verksamhetsutveckling på KGK
Har du frågor till Malin Möller om hållbarhet? Mejla info@inkopsradet.se
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer