Välfärdsutredningens förslag om vinsttak för företag som erbjuder upphandlade vårdtjänster är kraftigt omdebatterat. Den diskussionen har delvis skymt flera av de andra förslag som regeringens utredare Ilmar Reepalu, tidigare socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, för fram.
Till förslagen i Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) hör också ett mer flexibelt regelverk för upphandling av sociala tjänster. Utredningen vill i högre grad ta vara på det EU-rättsliga utrymmet.
Rent konkret föreslås att upphandlingar av välfärdstjänster på upp till tröskelvärdet 750 000 euro (motsvarande cirka 7,3 miljoner kronor) ska undantas från den nya lagen om offentlig upphandling. Dessutom vill man se ett nytt kapitel i LOU för upphandlingar av välfärdstjänster vars värde överstiger 750 000 euro.
Upphandlande myndighet ska själv kunna utforma upphandlingsförfarandet. Det kan bland annat öppna för ramavtal som löper på längre tid än fyra år. Möjlighet att ställa krav på de aktörer som deltar i en upphandling att återinvestera eventuell vinst i verksamheten diskuteras också.
Det delbetänkande som presenterades för tre veckor sedan går nu ut på remiss. Finansdepartementet vill veta hur sammanlagt 142 instanser ser på förslagen. Svaren ska vara departementet tillhanda senast den 24 februari 2017.
Därmed inte sagt att Ilmar Reepalus jobb är avklarat. Utredningen fortsätter och kommer att, senast i maj 2017, leverera ett slutbetänkande. Till kvarvarande frågor hör bland annat en analys av hur olika kvalitetsmått kan användas på ett strategiskt sätt vid upphandling och uppföljning av välfärdstjänster.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer