Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tydliga men svåra villkor

Närmare sex av tio statliga myndigheter har ställt arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid  enligt kollektivavtal. Vanligast är att sådana villkor ställs i upphandling av lokalvård.

| 2020-12-30
Där är vanligast med arbetsrättsliga villkor inom lokalvård vid statliga upphandlingar, visar en rapport från Statskontoret.

Det visar en rapport från Statskontoret som analyserar hur statliga myndigheter anpassat sig till den skyldighet som gäller sedan 2017 att i vissa fall ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar.

Överlag anser statliga myndigheter att villkoren är tydliga men däremot svåra att tillämpa, summerar Statskontoret.

Grunden för analysen är en enkät som gått ut till 175 statliga myndigheter  och som gjort det tydligt att myndigheter med stor upphandlingsvolym oftare ställer arbetsrättsliga villkor än myndigheter med liten volym.

-Upphandling med arbetsrättsliga villkor innebär flera arbetsmoment som var och en kräver tid, resurser och kompetens. Exempel på det är att göra den så kallade behövlighetsbedömningen för att bedöma om myndigheten behöver ställa arbetsrättsliga villkor i den aktuella upphandlingen eller inte. Vår uppföljning visar också att det kan vara svårt att tolka och fastställa de arbetsrättsliga villkoren utifrån kollektivavtalen, kommenterar Thomas Ringbom, ansvarig utredare på Statskontoret.

-Vidare är arbetet med arbetsrättsliga villkor inte avslutat när själva upphandlingen är genomförd, utan myndigheterna behöver även följa upp att de leverantörer som vunnit upphandlingen lever upp till de arbetsrättsliga villkoren när de utför kontraktet. Även det kräver tid och resurser.

Granskningen visar att lokalvård är den bransch där det är vanligast med att ställa arbetsrättsliga villkor. Det gör nästan tre fjärdedelar av alla myndigheter, vilket av Statskontoret tolkas som att risken för oskäliga arbetsförhållanden är större i den branschen.

Villkor som bygger på ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter i arbetslivet har ställts i upphandlingar av en tredjedel av myndigheterna och där är it den vanligaste branschen.

I det åtgärdspaket som Statskontoret föreslår till regeringen är en utökad samverkan mellan statliga myndigheter och Kammarkollegiet för ökad användning av ramavtal en viktig del. Regeringen föreslås också stärka sin styrning av myndigheterna med exempelvis återrapporteringskrav i regleringsbreven.

Statskontoret menar att Upphandlingsmyndigheten har en nyckelroll för ökad samordning mellan myndigheter och ett utökat upphandlingsstöd som rör arbetsrättsliga villkor.

-Det har tydligt framkommit i vår uppföljning att Upphandlingsmyndighetens befintliga stöd som rör arbetsrättsliga villkor är uppskattat av myndigheterna och att många myndigheter efterfrågar mer av detta stöd. Myndigheterna önskar exempelvis riskbedömningar för fler branscher än vad som finns idag, samt färdiga arbetsrättsliga villkor utifrån kollektivavtal för fler områden än vad som finns i dag. Dessa stöd är konkreta och handfasta och kopplar till det operativa upphandlingsarbetet, säger Thomas Ringbom.

Läs mer: Upphandling Arbetsrättsliga villkorStatskontoret

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Tydliga men svåra villkor"

  1. Adam bertil skriver:
    2021-01-06 kl. 17:54

    Med tanke på att upphandlare kan ha rätt egna tolkningar av vad det här innebär så skulle det kanske vara mer intressant om respektive krav i avtalen granskades. Samt att man faktiskt tittade på hur granskningarna går till. Har svårt att tänka mig att man går igenom alla avtal och ser hur löner osv betalas ut.

    Svara
  2. T skriver:
    2021-01-07 kl. 00:01

    Helt menlöst, annat än ur ytligt symboliskt syfte, att ställa krav på att ILO’s kärnkonventioner ska följas; såvida inte upphandlingen avser träffa 3:e land. Samtliga kärnkonventioner är nämligen ratificerade av EU som helhet och därför juridiskt bindande för varje medlemsstat. Precis som vanliga lagar inte behöver skrivas ut särskild i upphandling eller tillhörande avtal behöver därför inte ILO:s kärnkonventioner skrivas ut.

    ABC för arbetsrättsliga krav är:
    1) Utstationeringsdirektivets inre kärna (endast lön, arbetstid, ledighet)
    2) Behövlighetsprövning (proportionalitetsprincipen – stoppa inte in villkor som inte fyller ett nödvändigt syfte)
    3) Uppföljning

    Tyvärr har arbetsrättsliga krav nästan blivit ett ”buzzword” för många myndigheter att signalera ansvar. Litet som ”innovation” har blivit ett sätt att signalera att man är initiativrika och håller spjutkompetens. Arbetsrättsliga krav betyder inte någonting om de inte följs upp. Tvärtom urholkas upphandlingars styrka samt schyssta leverantörers konkurrenskraft om krav staplas på hög utan att någonsin följas upp. Vidare kan undlåtenhet att vidta sanktioner om övertramp påträffas komma att tolkas som väsentlig kontraktsändring – vilket inte är tillåtet.

    Arbetsrättsliga krav är annars något som följs upp av facken, som en del av den svenska modellen. Att som upphandlande myndighet agera extrapolis för villkor kopierade från kollektivavtal (eftersom kravställa bundenhet av kollektivavtal skulle strida mot föreningsfriheten) känns därför överflödigt. Om de företag som valt att inte underteckna kollektivavtal (och som inte fått påskrivande forcerat av fackliga stridsåtgärder och sympatåtgärder) tvingas att följa kollektivavtalsvillkor artificiellt för att det offentliga agerar förlängd arm åt facken blir det återigen invasivt i förhållande till den svenska modellen.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta

Nytt från Upphandling24

  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem
  • Träget arbete ger resultat
  • “Kunniga, pålitliga, pålästa”
  • Dragkamp om ”centralen”
  • Vill växa med ramavtal

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist