Förra onsdagen var slutdatum för att lämna in remissvar för en reform där regeringen tar sikte på 1 februari 2023 för en rad lagändringar.
Regeringen vill ge Konkurrensverket ett utökat mandat med bland annat rätt att besluta om upphandlingsskadeavgift, sanktionsmöjligheter för fler överträdelser än otillåtna direktupphandlingar och ett fördubblat avgiftstak till 20 miljoner kronor.
I kategorin positiva remissinstanser återfinns bland andra Almega, Arbetsgivarverket, Företagarna, Kammarrätten i Göteborg, Kungsbacka kommun, Umeå universitet och Upphandlingsmyndigheten.
Kungsbacka är en av få positiva kommuner genom en förväntan på att förslagen ska effektivisera Konkurrensverkets tillsyn och därmed motverka korruption och diskriminering av leverantörer inom offentlig upphandling.
Upphandlingsmyndigheten pekar särskilt på värdet av att vidga användningsområdet för upphandlingsskadeavgift – exempelvis bristande efterannonsering där myndigheten presenterade statistik nyligen.
-Det är bra. Aktuell statistik visar att många upphandlade organisationer inte efterannonserar. Av de upphandlingar som annonserades i en registrerad annonsdatabas 2021 har bara cirka 60 procent efterannonserats. Det får stora konsekvenser för upphandlingsstatistiken, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Från näringslivet gjorde Almega, Företagarna och Svenskt näringsliv gemensam sak nyligen med kritik mot att kommuner försäkrar sig mot upphandlingsskadeavgift, en företeelse som Upphandling24 granskat med fördömanden av Konkurrensverket och där Bodens kommun allmänt lyfts fram som exempel.
Almega och Företagarna lyfter frågeställningen i sina remissvar. En höjning av beloppsgränsen för upphandlingsskadeavgift riskerar enligt Företagarna att bli ett slag i luften så långe som försäkringar tillåts.
På en punkt är flera i övrigt positiva remissinsatser kritiska: förslaget om att leverantörer ska kunna föreläggas med vite för att bistå Konkurrensverkets utredningar ses som alltför långtgående av de flesta som lämnat synpunkter på regeringens promemoria.
Bland övervägande eller helt negativa remissinstanser finns Adda, Arbetsförmedlingen, FMV, Försvarsmakten, Göteborgs stad, Linköpings kommun, Region Värmland, Svensk kollektivtrafik, Sveriges offentliga inköpare (SOI) samt Sveriges kommuner och regioner (SKR).
SKR ser förslagen som svårförenliga med regeringens upphandlingspolitik i övrigt med reformer i förenklingssyfte.
”SKR befarar att om förslagen genomförs så kommer fokus inom den offentliga upphandlingen återigen att handla om formalia och inte på att genomföra affärsmässiga upphandlingar till nytta för samhället.”, skriver organisationen.
Linköpings kommun är inne på samma linje med argument om risken att ”få upphandlingar att återigen snarare handla om formalia istället för goda affärer”.
Svensk kollektivtrafik efterlyser en mer förlåtande och kunskapsinriktad attityd:
”Vi skulle hellre se att resurser läggs på tex Upphandlingsmyndighetens roll i syfte att öka kunskaperna i alla led om hur man genomför en korrekt upphandling snarare än att bestraffa den som – ofta av okunskap – råkar göra fel.”
FMV ser risker för att förslagen kan påverka försörjningstryggheten och ”i förlängningen Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.”
Ett politiskt mönster kan också skönjas. Flera av de mest kritiska remissvaren har undertecknats av moderater som leder respektive kommun eller region. Det gäller Axel Josefsson, Göteborgs stad, Niklas Borg, Linköpings kommun, Mats Gerdau, Nacka kommun, och Fredrik Larsson, Region Värmland.
Inkomna remissvar går att ta del av på regeringens webbplats.
Har funderat över ”lika inför lagen” Som småföretagare stöter vi på riktade upphandlingar där tom sponsrade produkter med reklam i upphandlingen får styra val av leverantör. Konkurrensverket anser det vara för små belopp dvs totalt några miljoner årligen för att agera. För ett litet företag är det mycket pengar. Att låta summorna styra om staten skall ingripa är väl inte tanken med Konkurrensverkets uppdrag?