I början av november hade Upphandlingsmyndigheten ett referensgruppsmöte om cirkulär ekonomi i upphandlingar utifrån deras nya regeringsuppdrag. Och jag måste säga det var mycket tankar som gick igenom mitt huvud under och efter det mötet.
Tidigare regeringar har lyft frågan, flera lokalpolitiker lyfter frågan och forskare skriker bara högre och högre att något måste göras i klimatomställningen. Och jag kan bara hålla med.
Historiskt sätt har Sverige ofta setts som att vi ligger långt framme i utvecklingen till ett hållbart samhälle, vilket är väldigt kul. Men vad har denna bild av oss gjort med oss som bor och verkar i Sverige?
Det verkar som att det nu saknas incitament eller förmåga att skala upp och hänga med. För nu verkar andra länder i världen komma i kapp oss. Har vi tyckt att vi inte behöver anstränga oss? Har vi inte sett klimatpåverkan i vår vardag? Eller har vi det helt enkelt för bra och bekvämt?
Om vi i Sverige tillsammans inte börjar sätta fart och fortsätter utveckla oss så kommer vi inte längre ha ett bra rykte och vad kommer det att göra med vårt självförtroende.
Men hur ska vi lyckas i omställningen till en cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle? Det är då lätt att tänka att jag själv kan ju inte göra så mycket eller vilken påverkan har min organisations inköp. Vi hamnar lätt i en reaktiv problemlösning om de situationer som måste lösas här och nu. Men när kommer vi då att ta tag i klimatomställningen?
Vi behöver börja inse att allt hänger ihop och det effektivaste sättet att lösa det på är att ha ett nytt helhetsgrepp. Att transformera vårt arbetssätt och att våra tänka nytt.
Nej, vi kan inte lösa omställningen till en cirkulär ekonomi och hållbart samhälle själva. Men tillsammans inom sin organisation, med andra inom offentlig sektor och tillsammans med näringslivet kan vi lyckas… det tror i alla fall jag.
Därför blir det så extra viktigt att ha ett samarbete med potentiella leverantörer och befintliga leverantörer, för att vi tillsammans ska förstå varandras perspektiv. Och tillsammans är vi starkare att ta oss an utmaningen till mer hållbara och mer cirkulära affärer och användandet av skattebetalarnas pengar.
Det har pratats länge om att dialog före en upphandling är så viktigt. Men har vi verkligen förstått varför det är viktigt och vad vi får för nytta av att prata med näringslivet innan vi ställer våra krav? Jag skulle vilja påstå att för att lyckas med en hållbar upphandling så är dialogen inför en upphandling absolut nödvändig.
Dialogen är ju till för att undersöka och förstå hur långt den enskilda branschen har kommit i omställningen till bland annat en cirkulär ekonomi. Genom några enkla frågor kan vi i offentlig sektor får bra svar som vi sen kan bygga vidare på och känna en trygghet i att vi ställer proportionerliga hållbarhetskrav. Exempel på frågor skulle kunna vara:
- Kan ni erbjuda reparations- och/eller lagningstjänster?
- Hur arbetar ni för att minska den totala materialåtgången i utförandet?
- Kan ni erbjuda produkter av återvunnet material?
- Kan ni erbjuda begagnade produkter?
- Hur ser er utveckling ut den närmaste tiden till ett mer cirkulärt samhälle?
- Hur säkerställer ni att designen på produkten gynnar en återanvändning?
Men egentligen skulle vi behöva börja med att fundera kring vårt eget förhållningssätt. Hur använder vi produkter och varor som redan finns i vår organisation?
Nu när många av oss kanske inte sitter på kontoret varje dag så börjar man ju fundera på hur effektivt är det med alla dessa lokalytor som står tomma så ofta. Flera organisationer har därför börjat skala ner på lokalerna.
Men vad händer då med alla möbler som helt plötsligt blir över? Tyvärr så slängs de i många fall. Ja du hörde rätt, de slängs! Men nu tänker du kanske att det rimmar ju inte så väl med de jag har skrivit ovan… och nej det gör det inte.
Som tur är har då både Adda Inköpscentral och Kammarkollegiets Inköpscentral ramavtal för cirkulära möbelflöden. Du kan köpa begagnade möbler, renoveringstjänster och du kan nu även sälja dina befintliga möbler som ni inte längre har behov av exempelvis.
Och du kan spara pengar genom att köpa begagnade möbler. Ja du hörde rätt! Varför spendera mer pengar än nödvändigt, de borde ju kunna läggas på andra viktiga saker offentlig sektor ska ägna sig åt.
Men innan vi kommer till att vi behöver avyttra något så skulle vi behöva se till att vi minimera risken att vi kommer dit. Vi skulle även behöva transformera vårt sätt att se på våra offentliga affärer och hitta mer innovativa lösningar, hitta samarbeten och lösa detta tillsammans.
Även om vi ställer bra frågor i marknadsanalysen kanske företagen som svarar på dessa inte kommit så långt själva. De har förhoppningsvis fått upp ögonen lite nu när ni har ställt frågorna och visat ert intresse av att börja köpa cirkulärt och hållbart. En fundering vi skulle behöva ställa oss själva är även om vi nådde rätt företag eller behöver vi prata med nya företag som vi annars inte brukar ha kontakt med för att lyckas bättre med cirkulära affärer.
Hantverket som jag nämnde sist använder ni när ni skriver era marknadsfrågor, för de ska ju baseras på ert nya behov till en cirkulär ekonomi. Men ni ska även fortsätta ert hantverksarbete genom att använda hela verktygslådan och alla våra kunskaper. Inte bara ställa ska-krav och utvärdera på lägst pris.
Här kan vi använda både utvärderingskriterier och kontraktsvillkor för att antingen premiera de leverantörer som kommit lite längre eller villkora att leverantören ska vidareutveckla sig under avtalstiden för att till exempel ytterligare gynna en cirkulär ekonomi alternativt dra nytta av den utveckling som branschen redan är inne in.
Sen ska ju inte dialogen med näringslivet enbart ske före upphandlingar. Genom att även prata med er leverantör under avtalstiden kommer ni även lära er mycket om branschen och vilka förutsättningar företagen har. På så sätt har ni möjlighet att skapa ännu bättre affärer nästa gång behovet ska upphandlas, eller ett liknande behov.
För om vi tillsammans ska lyckas i omställningen till en cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle behöver vi tänka nytt, arbeta på annat sätt, köpa nya behov… ja helt enkelt skapa lite mer innovation i våra offentliga affärer.
Och jag vill avsluta med några ord som Upphandlingsmyndigheten identifierade i deras behovsanalys för regeringsuppdraget: Mod, dialog, samverkan, arbetssätt och långsiktighet. Ta gärna en funderare på hur ni får in dessa ord i ert arbete för att ställa om till cirkulära affärer.
Lena Mårdh
Hållbarhetsstrateg i Huddinge kommun
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer