Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tillåtet att rätta fel i anbudet

RättsfallsanalysI en ny dom konstaterar Kammarrätten i Stockholm att en rättelse av ett skrivfel är tillåten om den inte ändrar anbudet i reell mening. Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

| 2024-01-16
Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist.

Bakgrund
Skatteverket genomförde en upphandling av licenspartner, i vilken Advania Sverige tilldelades ramavtal. I upphandlingen ställdes ett krav på att anbudsgivare skulle tillhandahålla personer med specialistkompetens och erfarenhet av vissa efterfrågade licensgivare.

För att styrka den efterfrågade kompetensen skulle en cv-bilaga fyllas i. Cv-bilagan var utformad så att det fanns en flik för varje licensgivare och i respektive flik fanns fält för att ange bland annat specialistens namn, vilken licensgivare som specialisten hade erfarenhet av samt en kortfattad beskrivning av specialistens tidigare uppdrag.

En av de licensgivare som efterfrågades var VMware. Advania hade i fliken Specialistkompetens VMware angett att den erbjudna specialisten hade erfarenhet av VMwares licensmodeller och avtal. Längre ner, i fältet för uppdragsbeskrivning, angavs i stället Oracle som licensgivare.

Skatteverket uppfattade att det var fråga om en felskrivning som kunde bero på att samma person användes som specialist både för VMware och för Oracle. Skrivfelet hade kunnat uppstå när information om uppdragen kopierats mellan cv-bilagans flikar för de två licensgivarna.

Skatteverket gav Advania möjlighet att rätta skrivfelet och fick bekräftat att det skulle stå VMware även i uppdragsbeskrivningen. Efter rättelsen fanns inga motsägelsefulla uppgifter i anbudet och Skatteverket tilldelade Advania ramavtalet.

Atea Sverige ansökte om överprövning och framhöll att Advania inte uppfyllde kravet på att styrka efterfrågad kompetens eftersom cv-bilagan inte visade att den offererade specialisten hade erfarenhet av VMware. Det var därför inte tillåtet att låta Advania rätta sitt anbud.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten menade att Advania tydligt hade angett att arbetet i aktuellt cv avsåg licensgivaren Oracle, inte VMware. Kravet på att styrka efterfrågad kompetens var därmed inte uppfyllt och Skatteverket hade agerat i strid med LOU genom att tillåta Advania att rätta anbudet så att det först efter rättelsen uppfyllde samtliga krav.

Skatteverket överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten.

Kammarrätten ansåg att det var uppenbart att uppgifterna i cv-bilagan var motstridiga. Eftersom det var oklart om kravet var uppfyllt hade Skatteverket haft fog för att begära att Advania skulle rätta uppgiften. Genom rättelsen var det klarlagt att de uppdrag som Advania hade angett i fliken Specialistkompetens VMware avsåg VMware och inte Oracle.

Kammarrätten uttalade att rättelsen innebar att uppgifterna i anbudet formellt sett ändrades genom att ett sakfel undanröjdes, men att rättelsen inte innebar att anbudet ändrades i reell mening. Det rörde sig fortfarande om samma person och samma uppdrag som utförts.

Skatteverket hade därför inte agerat i strid med likabehandlingsprincipen genom att begära att Advania skulle rätta uppgiften eller genom att beakta Advanias anbud.

Analys
Upphandlande myndigheter måste upprätthålla de krav som ställs i en upphandling och får inte anta anbud som inte uppfyller de uppställda kraven. Myndigheten får dock tillåta eller begära att anbudsgivare rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i anbudet så länge detta är förenligt med principerna om likabehandling och öppenhet.

En rättelse innebär att felaktiga uppgifter rättas till i efterhand, det vill säga att uppgifter som har lämnats i anbudet ändras i något avseende. Det föreligger därför en hög risk för brott mot likabehandlingsprincipen när en rättelse tillåts och det finns anledning att använda denna möjlighet restriktivt.

Det bör inte vara tillåtet att använda möjligheten att låta en anbudsgivare rätta ett anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven så att anbudet först efter rättelsen uppfyller kraven.

Vi märker ibland av att det finns missuppfattningar om hur stort utrymme det finns för att tillåta en rättelse av felaktiga uppgifter i ett anbud. I LOU:s förarbeten klargörs det att vid en (tillåten) rättelse är ett anbud i reell mening oförändrat.

Möjligheten till rättelse är alltså inte avsedd att tillämpas för att låta anbudsgivare helt byta ut uppgifter eller rätta till allehanda misstag i ett anbud, utan bör vara begränsad till situationer där en rättelse kan ske utan att anbudet i egentlig mening ändras.

I detta fall har kammarrätten konstaterat att det uppdrag som beskrevs för den offererade specialisten avsåg arbete för korrekt licensgivare. Informationen om uppdraget fanns redan med i anbudet och ändrades inte i reell mening genom att en felskrivning om vilken licensgivare som avsågs rättades.

Målnummer

Kammarrätten i Stockholm, mål nummer 4229–23, den 23 november 2023.

Juristpanelen

Läs mer: Anbud

Juristpanelen

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Tillåtet att rätta fel i anbudet"

  1. Lars skriver:
    2024-01-16 kl. 14:52

    Nyfiken på vad ni tycker om utgången, givet vad ni skriver i näst sista stycket. Ändrades anbudet i detta fall? Det verkar ju inte ha angetts ”arbete för VMware” i ursprungsanbudet.
    Ska man se fallet som ”en uppenbar felskrivning”, dvs. att det var klart för alla inblandade vad anbudsgivaren rätteligen menade att skriva?

    Svara
  2. David Sundgren skriver:
    2024-01-19 kl. 15:35

    Ja, det får förstås som att detta helt rimligt behandlats som en felskrivning. Om det INTE skulle vara fråga om en felskrivning så borde det stå klart för envar att det är meningslöst att ge in anbudet då det i så fall inte uppfyller ett obligatoriskt krav. Det har ju knappast varit anbudsgivarens avsikt.

    Svara
  3. Annika Blomqvist skriver:
    2024-01-22 kl. 16:30

    Hej Lars,
    Ja, givet vad som går att utläsa av domen så bör detta enligt vår mening vara en sådan situation där en rättelse kan godtas eftersom den aktuella cv-bilagan i sig avsåg ”korrekt” licensgivare och det också var det uppdraget som beskrevs. Möjligheten till rättelse bör dock tillämpas försiktigt och i undantagsfall.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Juristpanelen

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud